Varför har man ångest? Det är faktiskt livsviktigt.
En viktig reaktion vid verkliga faror
Om man t.ex. går över en gata och plötsligt upptäcker att en bil kommer körande med full fart mot en så springer man snabbt som ögat över på andra sidan måste man reagera snabbt och utan att fundera så mycket.
Likadant blir det om man upptäcker att det brinner någonstans eller om man skulle springa på en björn i skogen; rädslan gör så att kroppen klarar av att reagera snabbt, springa jättefort, eller blir starkare, något som behövs för att man ska kunna vara säker och klara sig från något verkligt farligt. När man behöver "fly eller slåss".
Gör oss starka och snabba
Kroppen har ett system som sätter igång och pumpar ut blod i kroppen för att musklerna ska
orka arbeta bättre och snabbare, och då behövs det att man andas in mer luft snabbare än vanligt.
Att man blir svettig av det är kanske inte så konstigt.
Reaktionerna i kroppen har en förklaring.
Nästan allt av det som man känner under en ångestattack kan förklaras med att kroppen reagerar som om det vore fara på gång, och att den förbereder sig för att fly eller slåss.
När man andas snabbt och ytligt, som man ofta gör då man är rädd, blir det också obalans mellan syre och koldioxid i blodet, man kan då uppleva t.ex. stickningar i fingrarna, tunnelseende eller yrsel.
Andra system i kroppen som inte är viktiga i stunden, som bara tar onödig energi just då, stannar av, som till exempel matsmältningen. Därför är det inte ovanligt att man får symtom och problem med magen.
Överlevnadsstrategi
Ångest är en överlevnadsstrategi, ett larmsystem i kroppen som förbereder och för att slåss, fly eller "spela död", vid verkliga livshotande faror. Då vi levde som grottmänniskor var det väldigt viktigt för vår överlevnad, då väldigt mycket i livet var just livshotande, farliga djur, andra infödingar, giftiga insekter, höga höjder, giftiga växter, och det att bli "utesluten, inte få tillhöra gruppen, bli "utslängd ifrån grottgemenskapen". Om men blev det så gick man mot en säker död, människan klarade sig inte ensam.
Beredskap vid upplevda faror och hot
Alla dessa faror i livet gjorde att vi utvecklat en känslighet och beredskap vid dessa faror. Delar i hjärnan måste reagera snabbt och vi måste snabbt förberedas för att "kämpa eller fly för livet". Hjärnan signalerar till kroppen som sätter igång olika reaktioner i kroppen, hjärtat slår snabbt för att pumpa blod ut i musklerna så att vi ska bli snabba och starka, andningen blir ytlig och snabb för att syresätta blodet, tunnelseende för att bara fokusera på faran, kroppen blir spänd och beredd med mera.
Det inre larmsystemet
Vi har kvar detta "larmsystem" även idag, fast vi inte utsätts för livshotande faror på samma sätt. Problemet är att hjärnan inte kan skilja på verkliga faror eller på faror som bara finns i vårat huvud. Alla dessa symtom känns inte så mycket om man samtidigt blir jagad av en ilsken björn, eller slåss med en inbrottstjuv, men kommer man till skolan och ska försöka prata med klassen och ens hjärna signalerar "fara, obehag, skydda dig" och alla kroppsreaktioner börjar brusa runt i kroppen, DÅ känns det minsann. Man får som "kortslutning" i hjärnan.
Naturlig reaktion att vilja fly från hot och faror.
Man vill bara vända om och fly därifrån, och ofta stannar man hemma och undviker det som väcker ångest och obehag. Vilket gör att det bara blir ännu värre nästa gång. Eller så undviker vi den ångestväckande situationen på annat sätt, tex genom att be någon annan ringa, beställa eller betala. Så skönt på kort sikt att få slippa, men på lång sikt gör det bara ångesten värre och svårare, och man LÄR sig aldrig att klara av dessa situationer.
Träna på att övervinna rädslor
Vid alla rädslor och situationer som väcker ångest (som egentliga inte är farliga för oss) så behöver man träna på att i steg utsätta sig för dem, närma sig steg för steg. Låta hjärnan få upptäcka att "inget farligt händer" så att inte larmsystemet behöver sätta igång, och att man själv har tekniker för att andas lugnare, slappna av och kan styra situationen lite mera.
Ångest är inte logiskt
Ångest och rädsla är inte logiskt på något sätt, när man får ångest så tänker man inte "förnuftigt". Då man är hemma och lugn så kan man vilja och tänka att man ska göra och klara av, men sedan i situationen då "larmsystemet" sätter igång så finns inte det kvar, man vill bara bort.
Starka känslor utgår från hjärnans del Amygdala, hjärnans känslocentra, tankar därifrån utgår bara från känsla. Att tänka logiskt, förnuft, att se konsekvenser och att kunna plenar, styrs av hjärnans frontallober. Vi behöver få kontakt med frontalloberna då vi känner rädsla och obehag.
Ha en tydlig träningsplan
Att ha en tydlig plan vad man ska göra, en hierarki över vilka situationer som är svårast och "minst svåra" en förståelse för att alla tankar bara är tankar, att träna på att skifta fokus från sig själv till saker eller personer runt omkring, träna på hur man kan göra och sedan i små steg börja göra det man är rädd för är vägen ur detta. Andas lugnt och slappna av.
