Riskbruk och skam/skuldkänslor och förnekelse.

När du upplever skam eller skuld så blir du mer sårbar för att hamna i riskbruk. Droger kan tillfälligt lindra skam- och skuldkänslor men tyvärr leder ett riskbruk ofta till att du får fler skam- och skuldkänslor i en ond cirkel. Skam och skuld av andra saker och händelser kan vara en väg in i ett riskkbruk/beroende.

Starka skam och skuldkänslor vill vi människor undvika, och detta leder ofta till förnekelse.

Förnekelse av att man hamnat i riskbruk, tar droger, dricker för mycket, förnekelse av de konsekvenser detta får för mig själv och min omgivning.

Förnekelse- att inte klara av att se sanningen, verkligheten som den är.

Det faktum att vi människor till största del styrs av kortsiktiga konsekvenser, det vi ”får och vinner” eller slipper på kort sikt är det vi oftast väljer att göra ”ta till”. I detta fall en ”drog” av något slag som dövar och underlättar i stunden, är bl.a. det som gör att vi hamnar i en beroendeproblematik på längre sikt. I början ser man bara det positiva och efter ett tag är det bara den kortsiktiga konsekvensen som styr, fast beroendet blir negativt på lång sikt.

Att sedan känna, se, bli medveten om och verkligen uppleva att man är beroende, eller på väg att bli beroende. Att något ”annat” styr och påverkar mig enormt mycket. Att känna att jag ”tappat kontrollen”. Att bli medveten om att ingenting är roligt, intressant, lugnande, får mig att klara av saker, kanske kortsiktigt över huvud taget får mig att orka och klara av att leva. Att ”något annat” tagit över min hjärna, mina känslor, mina tankar och påverkar starkt det jag gör.

Förneka för att klara av livet och skammen.

Så otroligt svårt och smärtsamt.

Detta ”något” som jag blivit beroende av (alkohol, tabletter, tobak, sex, matmissbruk mm) styr hela mig.

Mina tankar startar och slutar dagen med att tänka på att få ”min drog” och hur jag ska få ”tillräckligt”. Och nästan hela dagen och de flesta situationer handlar om detta, eller när nästa gång kan bli.

Dessutom har kanske mitt beroende börjat påverka mina relationer, och min sociala situation, min familj, vänner, skola/arbete mm. Människor runt omkring mig som blir oroliga, arga, ledsna, och sårade över saker jag gör och väljer. Eller mitt beteende i påverkat tillstånd.

Försöka bortförklara och förenkla.

Att i vissa stunder se detta och ändå fortsätta sitt beroende, risk/missbruk visar hur starkt ett beroende är.

Att i vissa stunder se detta och ÄNDÅ fortsätta sitt beroende, risk/missbruk är svårt och tungt. Och otroligt skamfyllt. Man skäms över att ha hamnat i denna situation, skäms över att ha tappat kontrollen, skäms över att man ändå fortsätter att man inte kan ta sig ur. Man blir också livrädd över att försöka sluta och inte klara av, misslyckas, livrädd över att inte ha detta som ändå kortsiktigt ”lindrar och dövar”, livrädd för att bli ”påkommen”.

Amygdala, hjärnans stressystem triggas- man kan inte tänka klart, se logiskt, se lösningar, planera etc. Utan det blir en ständig ”panikkänsla” över både vårt missbruk och rädslan att inte kunna fortsätta.

Förneka och ljuga både för sig själv och andra

Man börjar förneka och ljuga för sig själv och för sin omgivning. Dölja, göra i smyg, neka fast man blir ertappad, "blåneka". Blir "arg" och tar till argument som "du litar aldrig på mig" "du bara misstror och anklagar". Man klarar inte av att erkänna för sig själv eller för sin omgivning att man har ett beroende- att jag är fast och kommer inte ur detta. Tänker och säger till sig själv och andra;

• Så farligt är det inte
• Dom ska inte säga något, de dricker också.
• Bara en eller två är ingenting
• Jag kan sluta när jag vill
• Jag har inte tagit något, jag lovar
• Varför klagar du och anklagar mig jämt, det är därför jag (dricker, tar tabletter mm)
• Det man inte vet lider man inte av
• Nej jag har slutat, varför litar du inte på mig!
• Jag slutar imorgon istället
  
  

Att ljuga och förneka förvärrar.

Detta ”förnekande och ljugande”, detta smygande och döljande, gör beroendeproblematiken ännu svårare. Ännu fler onda cirklar, ännu mera skuld och skam- för att man gör som man gör, ger ännu mera ångest, starka känslor och hopplösa situationer, som man kortsiktigt dövar och hanterar med ännu mera av sitt risk/missbruk. I en ond cirkel som blir allt svårare att bryta och leder till ytterligare lögner och förnekande.

Detta mönster av förnekande och ljugande som hänger ihop med beroendeproblematiken är viktigt att vara medveten om, känna till. Både för en själv och för omgivningen, de som lever med någon som har ett beroende. För att kunna förändra, söka hjälp eller ”ta tag” i sitt beroende, så behöver man först acceptera det faktum att MAN ÄR beroende. Man behöver jobba med acceptans.

Läs mera om acceptans och strateger för att kunna acceptera svåra situationer och fakta.