Är det fegt att ta sitt liv

Är det fel eller fegt att begå självmord?

I dagens samhälle är det igentligen inte konstigt att det sker så mycket självmord. Alla lever i en sådan stress och man har en sådan press på sig. Man ska hinna med så mycket, vara så duktig och kunna så mycket.

Stora krav hur man ska vara och tänka. Känna att man aldrig duger hur man än gör. :(

Hej, tack för ditt meil. Fel eller fegt att begå självmord...

Jadu, det beror nog på vem man frågar..

Frågar man dem som blivit "lämnade kvar" anhöriga och nära vänner till någon som tagit sitt liv, så kanske de tycker det.

Tycker att personen skulle berättat hur han/hon mådde, pratat mera, skulle bett om hjälp, tagit emot hjälp, kämpat tillsammans, försökt fler alternativ, provat något annat etc.. och inte "smitit iväg bort från allt och lämnat mig ensam kvar" ..

Frågar man någon djupt deprimerad, som kanske försökt eller vill ta sitt liv, så pratar de säkert om "bäst för andra" "finns inget annat alternativ" "provat allt" "andra får det bättre utan mig" För det är så man brukar känna när allt är nattsvart, man är deprimerad och kan inte se några lösningar eller någon ljusning, man vet helt enkelt inte hur man ska kunna och orka med sitt liv.

Att man känner och ser det så brukar höra till ett av "symtomen" vid depression..

Och frågar man ytterligare någon, som varit så djupt nere, sett som enda alternativ, i sin nattsvarta depression, att det bästa för mig och alla andra är att jag avslutar mitt liv... Men sedan "blivit räddad, haft den enorma turen" att blivit funnen, stoppad, upplivad etc. alltså överlevt, och sedan fått hjälp, behandling, och kommit ur sin djupa depression och sitt allt igenom mörka sätt att se på livet, sig själv och sin omgivning.. Börjat må bättre och uppskatta livet igen.. Så säger dom nog att man ska ta vara på livet, finns så mycket om man ger det en chans, att de är tacksamma att de lever, att man ska be om hjälp, kämpa, våga tro på förbättring.. o.s.v.

När man är ung och livet gungar, när kraven känns övermäktiga, man vet inte vem man är, vad man vill, hur livet ska bli, vad andra kräver önskar och vill ha av en... Man tvivlar på att man orkar, att man duger, och det mesta känns tungt och jobbigt.. Då kan man börja få tankar på att inte vilja leva längre.

Då ska man be om hjälp, se över sitt liv, kamrater, skola, hemma och fritidsintressen.

Hur ser det ut och hur vill jag ha det.

Vad kan jag förändra och vad måste jag försöka acceptera och leva vidare med.. Jobba med att lyfta fram mer av positiva roliga och energigivande saker, minska på krav, stress och tunga energikrävande saker.

Skapa mera balans i livet. Man behöver inte alls vara deprimerad, eller ha tankar själv att inte leva, för att ha funderingar på sådana här saker om livet och döden, funderingar som nog många har.

Men om du känner att livet känns alltigenom tungt, vänta inte med att söka hjälp, på skolan, ungdomsmottagningen eller på BUP.

Berätta för dina föräldrar hur du mår och känner.

Var rädd om dig, många hälsningar Snorkel.