Sörjer min häst
Fråga
4 år sen jag sålde min häst.. när ska jag sluta gråta så fort jag tänker på den?
Kan man få ångest och sånt om man kollar på skräckfilmer?
Är rädd flera månader efter vissa filmer har suttit kvar i snart 2 år.
Svar
Tack för ditt email, har inte kunnat svara direkt till dig.
Dina frågor handlar om sorg och rädsla (skräck)
Du sålde din häst för 4 år sedan, blir fortfarande ledsen och gråter då du tänker på den. Jag antar, att eftresom du undrar, så förväntar du dig att det ska ha gått över nu, att du inte skulle gråta längre.
Om man tycker om något/någon väldigt väldigt mycket, man är tillsammns mycket, har fina/bra /roliga upplevelser tillsammns, den personen/djuret betyder nästan allt som är positivt i ens liv. Om man på något sätt mister den, så blir det naturligtvis tomt, ensamt, tråkigt, jobbigt man känner saknad, längtan, är ledsen, kanke olycklig, sörjer.
Inte konstigt alls, eller hur. Vissa personer sörjer ett tag, sedan kanske man hittar något/någon annan som gör livet positivt igen. Man kommer kanske alltid att sakna, minnas och längta.
Men man " fastnar inte i sin sorg eller en saknad av något man aldrig KAN få tillbaka.
Andra tar längre tid på sig, kanske "blir arg på sig själv" då man sörjer, kanske försöker "tränga bort" sin längtan eller saknad, vill inte tänka alls på det man förlorat, då kan sorgen sitta kvar länge.
Andra ändå kanske har sörjt, mår bra nu, men blir "rörda" och gråter en skvätt av minner av det som varit...
Finns inga rätt eller fel. Viktigt är att inte "fastna" att kunna tänka på, göra andra saker, känna lust och glädje över andra saker.
Visst kan man få ångest och rädslor av skräckfilmer, vissa personer väljer att aldrig titta på otäcka filmer, för att de vet med sig att de blir så rädda och uppskrämda länge efteråt. Får svårt att sova, svårt att vara ensamma, rädd för mörker etc. Ser man något riktigt hemskt så blir ju skräcktankarna att det kunde hända på riktigt, hända mig själv eller någon jag tycker om.
Om jag sedan tänker så, det KAN hända. så är det ju inte konstigt att man blir rädd och osäker.
Tankar är bara tankar, ingen sanning. Men TROR jag på mina tankar, blir rädd av dem, hjärnan signalerar FARA, och en mängd ångestsymtom känns i kroppen, så är det mycket obehagligt. Men naturligt och inte farligt alls. Ångest ska skydda oss från VERKLIGA faror, men vi reagerar på samma sätt vid bara TANKAR på faror.
Rädsla känns i kroppen (läs om oro/ångest på hemsidan www.snorkel.se ) på många olika sätt, den känns obehaglig och jobbig och man blir ännu räddare.
Måste du titta på skräckfilmer?
Varför inte titta på roliga, intressanta filmer istället. Filmer som väcker andra känslor än rädslor och skräck? Annars får du jobba med att övervinna dina skräcktankar, påminna dig om att det bara är film och inte på riktigt, bryta dina skräcktankar när de kommer, "resa dig och göra något annat".
Kramar från Snorkel.