Kille som saknar livsenergi

Hej... jag är en kille som saknar livsenergin och livsviljan.

Jag må vara ``stark´´ och``smart´´ men min vilja att leva blir sämre och sämre. Jag har inget att leva för liksom... Inga kompisar, Och ingen som man kan prata med eller så... Jag är mobbad,hotad och blir inblandad i massor av saker som jag inte vill...

Men jag börjar bli trött på allt som har med livet att göra... PLZ HJÄLP MIG... om det går.

Hej, tack för ditt email.

Jag blir rätt övertygad då jag läser ditt brev, att du är både "stark" och "smart", du kan ju faktiskt se att ditt liv och din vilja att leva är "knockad" och du har tagit dig tid och ork att skriva in på en sådan här webbsida.

Men det räcker inte att vara stark och smart, när man lever under en lång tid i en livssituation som är svår, tung och hård, som innehåller allt för få positiva inslag, utan mest negativa som suger energin ur en, då kan vem som helst, oavsett styrka och smarthet, hamna i nedstämdhet/depression.

Och jag tycker att det låter som att det är där du är nu.

Din livssituation låter allt annat än acceptabel, att ha mobbing, hot och "bli inblandad" i saker som man absolut inte vill, som en stor del av vardagen, att känna sig ensam och inte ha någon att prata med och bolla det som händer omkring en, det låter mycket, alldeles för mycket, och inget som en ung kille ska behöva utstå.

Inte konstigt att du får tankar på att livet bara är negativt och tröttsamt!

Livet innehåller ju så mycket mer, men när allt är tungt och man är deppig så ser man inte det, allt känns tungt och svårt. Det tillhör bilden av en depression.

Man ser inga lösningar, kan inte tro på att det kan bli bättre. Och då kommer tankarna på att "slippa undan", "komma ifrån" , man börjar tänka på att inte vilja leva..

Du ÄR stark och smart, ta tillvara den delen hos dig själv, ge dig själv en chans till ett bättre och rikare liv, ta emot hjälp att bygga ett liv som känns värt att leva, istället för att följa dina tankar på att fly undan din nuvarande situation.

Du behöver få bolla din situation och hur du mår och känner med någon kunnig inom området.

Få hjälp att använda strategier (några finns beskrivna på den här hemsidan) för att må bättre.

Du behöver också hjälp med att reda upp din sociala situation, ingen ska behöva bli mobbad och hotad!

Jag vet inte hur gammal du är, om det är BUP eller ungavuxna som du tillhör. Men första steget kan vara att att ta kontakt med elevhälsovården.

Det brukar vara svårt att prata och berätta om hur man mår och hur man har det, då man mår som du gör nu. Orken finns liksom inte, fundera på om det finns NÅGON i din bekantskapskrets, en släkting, en granne ett syskon, om inte dina föräldrar vet och kan hjälpa dig.

Naturligtvis kan man önska att du skulle försöka berätta för dina föräldrar om hur du har det, de skulle behöva ge dig sitt stöd och hjälpa dig vidare, du kan inte visa dem din fråga och svar??

Och kanske skicka ett mail till skolkuratorn??

Ni kan tillsammans läsa på den här sidan om nedstämdhet, hur man hamnar i det och hur det känns.

Det är tufft att vara en kille, en ung man, med allt vad det innebär om hur man ska vara och betee sig, man ska passa in i en massa olika roller, man har egna och andras förväntningar på sig hela tiden.

För dig låter det särskilt jobbigt, då man anar att du hamnar i situationer som du egentligen inte alls vill vara, kanske gör saker som du inte alls vill stå för, att det är saker som du som person inte vill vara/göra.

Då blir man ännu mera missnöjd med sitt liv, sig själv och sin omgivning. Självrespekten och självkänslan får sig en stor törn. Det gäller att hitta tillbaka igen.

Skriv gärna igen om du vill, stor kram Snorkel.