Sluta skära sig-hur gör man?

jag undrar hur man kommer över skärandet? Jag går redan till folk för att prata, men de hjälper bara inte. snälla , kan ni inte ge några bra tips eller nåt..

För jag har verkligen blivit beroende, alla mina kompisar, har svikit mig, dom har inte velat vara med mig. Dom vill bara vara med mig om jag slutar att skära mig. ): och jag undrar också hur man döljer det på sommarna bättre.

Hej, tack för ditt mail.

Du vill ha hjälp med att sluta göra dig själv illa, det är en fantastiskt bra början på lösningen till ditt problem!

Att du VILL sluta.. För det är precis så svårt som du beskriver, det är som att vara beroende..

Varför börjar man med detta, och varför fortsätter man, och slutligen varför är det så svårt att sluta..

När man är riktigt desperat, vilket man kan vara av olika anledninger, när man mår så dåligt känner sig maktlös inte står ut med sin inre smärta och sin situation som upplevs så hopplös, så är det inte konstigt om man provar olika bra eller mindre bra försök till lösningar.

Man testar att avleda smärtan man har inom sig genom att tillfoga sig yttre smärta.. Och på kort sikt så fungerar det, man distraherar sig från det som orsakat den inre smärtan, man kanske tänker att man "får sitt straff" känner lugn av att se blodet och känna den yttre smärtan, man kanske bevisar för sig själv eller andra att "man mår så här dåligt" m.m.

Att detta med att skära/rispa sig själv fungerar kortsiktigt gör att man fortsätter, skär sig igen då känslan av kaos i livet uppstår igen, då man mår dåligt igen.

Man skär sig för att "stå ut" man skär sig inte för att dö, utan för att "orka leva"... Man skär sig för att man inte har andra sätt att hantera jobbiga saker och situationer i livet, har inga andra sätt att ta till, hantera starka känslor med.

Fungerar på kort sigt, men på lång sikt så fungerar det inte alls, t.ex. kan man behöva skära sig mer och mer, vid fler och fler tillfällen, skam och skuld för att man skär sig gör så att man skär sig ännu mera, omgivningen orkar inte med att man skadar sig, blir rädda och osäkra.

Man tappar andra sätt att tala om för närstående hur man mår, tappar andra sätt och lär sig inte andra sätt att hantera svåra situationer och hantera starka känslor som ledsnad, ångest, skam etc. Och dessutom så får man ärr, alltså inte bara ärr inom sig utan också ärr, synliga ärr på kroppen....

Att tillfoga sig själv smärta gör också att man nästan får som en "kick" endorfiner rusar i kroppen, och detta gör också att det är så svårt att sluta, att man blir som beroende.

Hur gör man då för att sluta göra sig själv illa? För det går, det är svårt, man får kämpa, men det går, det går att skapa sig ett liv utan att behöva lida och göra sig själv illa.

Du har redan en kontakt som du pratar med, bra, för du kan behöva all hjälp du kan få med detta. Har du läst på denna sida om självskada/att göra sig själv illa, och om vad man kan göra?

Det finns en behandlingsform som heter DBT, som just är riktad till dem som skadar sig själva för att stå ut med starka känslor. De verktyg som finns beskrivna på denna sida kommer från den behandlingsform.

Du VIll sluta, och det är en bra början. Det finns flera delar i detta, dels se på lång sikt vad i livet som orsakar mig starka känslor av obehag och inre smärta, vad behöver jag förändra i mitt liv på lång sikt ( önskar flera vänner, hjälp i skolan, våga saker, äta och sova bättre bli bättre på att hantera relationer etc ) och vad behöver jag acceptera på lång sikt (tidigare händelser, min längd/min hudfärg, etc)

Sedan behöver jag strategier för att kunna kortsiktigt stå ut i kris, krisfärdigheter, saker jag kan göra då det blir jobbigt och svårt och impulsen och "suget" efter att göra mig själv illa kommer.

Förslag på detta hittar du på hemsidan, medveten närvaro, avslappning, olika distraktionstekniker t.ex ut och gå, lösa korsord, lägga puzzel, ta ett bad, prova kläder, äta ett äpple, bita i en citron, ringa en vän, se en rolig film etc. Man behöver tydliga krisfärdigheter och en krislista att använda då man hamnar i kris, för att "stå emot" att skada sig.

Man behöver träna och prova för att komma fram till vad som just jag kan göra då känslan kommer. Bestämma sig för att prova dessa saker med all sin uppmärksamhet, riktigt medvetet närvarande, fullt fokus på det man gör.

Svårt, impulsen till s-skada kommer, men ge inte upp, fortsätt med det du tänkt prova att göra med all din uppmärksamhet.

Ångesten klingar av så småning om. Det handlar alltså att kortsiktigt gå emot känslan av att vilja göra sig själv illa, och göra något annat. Och på lång sikt förändra och acceptera svåra saker i livet.

Beröm dig själv för att du kämpar så hårt.

Du har samtalskontakt, jobbar ni med dessa saker? Det är viktigt att du berättar om hur du tänker, känner och om vad som fungerar/inte fungerar/du behöver träna mera på.

Skriv igen om du vill, många hälsningar Snorkel