Skadar mig men har inte berättat för "min läkare"

Jag orkar inte leva mer! Inget känns roligt och som att det aldrig kommer bli bättre. Är trött på att tänka att det skulle bli bättre med behandling/terapi och att man är tacksam senare, orkar inte tänka så. Jag blir arg och i dom starka känslorna så gör jag illa mig själv. Känns nästan som starka hatkänslor, vill att hela jag ska gå sönder. Är oftast bara under en kort stund men känns oumbärligt. Har haft kontakt med hjälp men känns inte som att det tagits på allvar och allt har tagit för lång tid. Känns som att ingen lyssnar på mig och har varit jättejobbigt att be om hjälp och upprepande behöva berätta vad som är ”fel” när jag knappt kan sätta ord på det själv. Har ljugit för läkare/vuxna och endast berättat om självmordstankar men förnekat självskadebeteende och har dåligt samvete över det. Känns som att allt är mitt fel om jag ändå inte berättar hela sanningen. Jag känner mig bara som en börda och att det vore bättre om jag inte vore här, det klassiska. Jag hatar att gå och lägga mig på kvällen, för känner att jag inte orkar leva igenom nästa dag. (Är under 18 om det är viktig info)

Hej, tack för ditt brev.

Du har tappat ork att leva och tron på att få hjälp som fungerar.

Du har träffat läkare med flera, men inte klarat av att berätta precis hur du mår och vad du gör för att ”stå ut” Att du skadar dig själv.

När man gör sig själv illa med ”flit”, skadar sig själv, så har man det tufft och svårt i sitt liv, man har varit/är ledsen och olycklig på något sätt, haft starka känslor, men istället för att kunna ha dem och uttrycka dem och reglera dem, fått hjälp med att minska dem, så har de blivit för tunga och svåra.

Man har inte vetat HUR man ska göra för att klara av dessa känslor och har hamnat i och fastnat i, att reglera, minska starka känslor som till exempel ångest, genom att göra dig själv illa, genom att självskada, orsaka sig själv fysisk smärta på olika sätt.

Du vet säkert själv första gången, hur det kom sig att du provade, hur det kändes, vilken effekt det hade på dig och dina starka känslor. Och vad som gjorde att du gjorde om det.

Det låter nu som om du ändå vill ha hjälp med att sluta göra dig själv illa, det är en fantastiskt bra början på lösningen till ditt problem!

Du skriver att det känns som det inte har tagits på allvar hur du mår, och att det tagit lång tid att få hjälp.

Tyvärr är det så, det är jobbiga väntetider och tar lite tid att ”komma rätt”, och tyvärr är det också så, som du skriver, att man behöver berätta om hur det ”verkligen är” för att få rätt hjälp… Det är precis samma sak som inom kroppsliga sjukdomar, har jag undanhållit vissa viktiga detaljer, så kan man t.o.m. få ”fel” typ av behandling…

Du uttrycker också, precis som du skriver ”klassiska” tankar som hänger samman med ”tankar på att inte vilja leva” – att man är en börda, andra har det bättre utan mig, det kommer aldrig bli bättre, jag klarar inte detta..

Har du läst på denna webbsida om ”tankar på att inte vilja leva”? Under vad är och vad göra? Att tankar på att inte vilja leva, precis som att skada sig själv, handlar om att man inte lever det liv man vill leva.

Man behöver hjälp, stöd och strategier för att bygga ett liv värt att leva. För det går naturligtvis, fast det är svårt och jobbigt ett tag på vägen.

Ditt självskadande beteende hänger säkerligen ihop med dina tankar på att inte orka leva, du kan behöva ”speciella strategier” och verktyg för att kunna sluta skada dig själv, för att sluta klanka ner och döma dig själv.

För det är/kan vara svårt att sluta, det kan bli som ett ”beroende/missbruk” , känns som om man ”måste” skära sig, tänker att man inte kan klara sig utan. Känns som om man inte klarar att ”stå emot”.

Man vet inte hur man ska göra, ångesten stiger, och det slutar att man skadar sig fast man alls inte ”vill” inte tänkt göra det. Kan bli så att man får ÄNNU mera ångest efteråt, för att man blir så arg/besviken på sig själv. Nästan som vid annat beroende, så behöver man också ”mer och mer”, som du också beskriver, att ditt självskadande förvärrats.

Du behöver skada dig oftare, mera och kanske vid flera olika tillfällen för att reglera, minska, din ångest.

Varför börjar man med detta att göra sig själv illa, och varför fortsätter man, och slutligen varför är det så svårt att sluta.. När man är riktigt desperat, vilket man kan vara av olika anledningar, när man mår så dåligt känner sig maktlös inte står ut med sin inre smärta och sin situation som upplevs så hopplös, så är det inte konstigt om man provar olika bra eller mindre bra försök till lösningar.

Man kanske testar att avleda smärtan man har inom sig genom att tillfoga sig yttre smärta..

Och på kort sikt så fungerar det, man distraherar sig från det som orsakat den inre smärtan, man kanske tänker att man "får sitt straff" känner lugn av att se blodet och känna den yttre smärtan, man kanske bevisar för sig själv eller andra att "man mår så här dåligt" med mera. Att detta med att skära/rispa sig själv fungerar kortsiktigt gör att man fortsätter, skär sig igen då känslan av kaos i livet uppstår igen, då man mår dåligt igen. Man skär sig för att "stå ut" man skär sig inte för att dö, utan för att "orka leva"...

Man skär sig för att man inte har andra sätt att hantera jobbiga saker och situationer i livet, har inga andra sätt att ta till, inga andra sätt att hantera starka känslor med. Det fungerar på kort sikt, men på lång sikt så fungerar det inte alls utan gör livssituationen ännu värre. Blir så att man behöva skära sig mer och mer, vid fler och fler tillfällen, man känner skam och skuld för att man skär sig och det gör så att man skär sig ännu mera, omgivningen orkar inte med att man skadar sig, blir rädda och osäkra.

Man tappar andra sätt att tala om för närstående hur man mår, tappar andra sätt att klara av svåra situationer och lär sig inte andra sätt att hantera svåra situationer och starka känslor som ledsnad, ångest, skam etcetera. Och dessutom så får man ärr, alltså inte bara ärr inom sig utan också ärr, synliga ärr på kroppen....

Att tillfoga sig själv smärta gör också att man nästan får som en "kick" endorfiner rusar i kroppen, och detta gör också att det är så svårt att sluta, att man blir som beroende. Att behandla sig själv på detta kränkande sätt, gör också att självförtroende och självkänsla och självrespekt går i botten, man skulle aldrig göra/behandla en vän på det sättet, men man gör det mot sig själv.. Hur gör man då för att sluta göra sig själv illa? För det går, det är svårt, man får kämpa, men det går, det går att skapa sig ett liv utan att behöva lida och göra sig själv illa. Du kan behöva all hjälp du kan få med detta.

När man är mitt uppe i starka känslor så är hjärnans aktiva del Amygdala, alla känslor utgår därifrån, då man agerar utefter känslan så är inte hjärnans främre del, frontalloberna aktiverat. I frontalloberna finns vår förmåga att tänka efter, se lösningar, se mönster, konsekvenser, tänka logiskt mm.

Därför, då man agerar, säger och gör saker då man är mitt uppe i en stark känsla, så blir det väldigt känslostyrt, utan ”förnuft” efteråt då man lugnat sig kan man tänka, hur kunde jag säga, eller göra sådär!!?? Eller konsekvenserna på längre sikt blir svåra och negativa, fast det fungerade på kort sikt så blir det värre på lång sikt. Det blir säkert så för dig att när du känner dig ”lugn” det mesta är ok, så tänker du att du vill sluta skära dig, du har kanske en tanke också hur du ska göra. Men sedan, då du hamnar i starka känslor igen, så är det Amygdala som är aktivt, och man använder sig av ”gamla lösningar” Som för dig är att skära sig.

Man kan inte komma på något annat sätt, och tycker inte att något annat fungerar. Alternativa beteenden, alltså verktyg för att STÅ EMOT, viljan/suget/behovet att skära sig, dom måste man träna på. Träna då man är lugn för att kunna använda ”på autopilot” då man är i starka känslor.

Läs på denna sida om att göra sig själv illa, och om vad man kan göra.

Det finns en speciell behandlingsform som heter DBT (dialektisk beteendeterapi) , som just är riktad till dem som skadar sig själva för att stå ut med starka känslor, och har tankar på att inte orka leva.

De färdigheter som finns beskrivna på denna webbsida kommer just från den behandlingsformen. Du kan googla på DBT många unga skriver om hur de har jobbat med DBT och blivit hjälpta.

Så berätta för din läkare, för din behandlare om att du skadar dig själv!

Det finns flera delar i detta, dels se på lång sikt vad i livet som orsakar mig starka känslor av obehag och inre smärta, vad behöver jag förändra i mitt liv på lång sikt (önskar flera vänner, hjälp i skolan, våga saker, äta och sova bättre bli bättre på att hantera relationer med mera ) Och vad behöver jag acceptera på lång sikt (tidigare händelser, min längd/min hudfärg, etc)

Du kan läsa mera om acceptans på www.snorkel.se

Sedan behöver man strategier för att kunna kortsiktigt stå ut i kris,

En KRISLISTA med KRISFÄRDIGHETER, saker jag kan göra då det blir jobbigt och svårt och impulsen och "suget" efter att göra mig själv illa kommer.

Förslag på detta hittar du på hemsidan, du kan ladda ner och skriva ut.

Medveten närvaro, avslappning, olika distraktionstekniker t.ex. att gå ut och gå, lösa korsord, lägga puzzel, ta ett bad, prova kläder, äta ett äpple, bita i en citron, ringa en vän, se en rolig film, duscha kallt etcetera. Använda tip-färdigheter då känslan är mycket stark.

Se filmen på tip-färdigheter på webbsidan Snorkel under krisfärdigheter. Man kan behöva träna på att stanna upp och se konsekvenser på både kort och lång sikt, det kan vara till hjälp innan man agerar-gör och följer känslan.

På Snorkel finns något som heter BETEENDEANALYS – se en kedja av händelser.

Som handlar om det vi GÖR som kanske fungerar på kort sikt men ställer till problem på lång sikt. Man lär känna sina mönster och problembeteenden, vilka situationer triggar igång impulsen att skada dig, vilka tankar, andra känslor och vad händer i kroppen som påverkar, vilka blir konsekvenserna på kort och lång sikt. (kanske lättnad genast). Samt du får börja fundera på hur och vad man kan göra istället, alternativa beteenden. Se instruktionsfilmen, läs informationen, gör målsättningar, målbilder.

Kolla färdiga kedjor och alternativa beteenden, då förstår du mera vad det handlar om. När du ska göra analys (till exempel problembeteende att du skär dig)

Så börja med färdiga alternativ, det är lättare i början.

Snorkel har en App som heter Skills Uppsala Snorkel reglera känsla använd kod X330 och gör sedan eget enkelt lösenord. Den appen handlar om just känslor, varför vi har dem, vilka beteenden som hänger ihop med olika känslor och det finns övningar för att träna på att reglera, minska starka känslor som blir ett problem på längre sikt, genom just att stanna upp, andas lugnt och slappna av.

Man behöver aktivt säga STOPP till sig själv, man behöver stanna upp, bli medveten (mindfulness) om vad man är på väg att göra, påminna sig om målsättningar och konsekvenser, ta hjälp av krislista och krisfärdigheter för att hantera känslorna.

Snorkel har också ännu en App som heter SNORKELÖVNING där hittar du också röstövningar och instruktioner i ovanstående färdigheter/verktyg då man mår psykiskt dåligt, är i kris.

Bland annat krisfärdigheter. Man behöver träna och prova för att komma fram till vad som just jag kan göra då känslan kommer.

Bestämma sig för att prova dessa saker med all sin uppmärksamhet, riktigt medvetet närvarande, fullt fokus på det man gör. Svårt, impulsen till s-skada kommer, men ge inte upp, fortsätt med det du tänkt prova att göra med all din uppmärksamhet. Ångesten klingar av så småningom.

Det handlar alltså att kortsiktigt gå emot känslan av att vilja göra sig själv illa, och göra något annat, och ha en plan och VETA vad jag ska göra. Ha en KRISPLAN. När man är i krisen har man svårt att "komma på" det.

Och även att på lång sikt förändra och acceptera svåra saker i livet.

Beröm dig själv för att du kämpar så hårt.

Vet dina föräldrar om att du skadar dig själv, det är viktigt att du berättar om hur du tänker, känner och mår, så att ni tillsammans kan söka hjälp och/eller de kan stötta dig att använda krisfärdigheter. Skriv ett brev till dem, visa ditt brev/svar hit till Snorkel och ni kan också läsa tillsammans på www.snorkel.se

om att göra sig själv illa och tankar på att inte vilja leva.

Det hjälper dig att berätta och förklara. Du behöver hjälp, förståelse och stöd, ni kan tillsammans besluta om du behöver kontakt med BUP och där eventuellt framföra en önskan om bedömning för att få DBT.

Vet inte var du bor men DBT finns på många BUP- mottagningar i landet.

Du och dina föräldrar kan också tillsammans göra upp en lista med krisfärdigheter och en krisplan, läsa mera på webbsidan och göra övningar tillsammans för att hjälpa dig att sluta göra dig själv illa..

Läs också andras frågor/svar i frågelådan så kan du få flera tips/råd, och lyssna till exempel på mindfulnessövningen "DU DUGER" och ”släpp dömande tankar” från appen snorkelövning.

Var rädd om dig, skriv igen i frågelådan om du vill och berätta om vad du provat, och hur det går för dig.

Tillåt dig själv att be om och ta emot hjälp.

Många hälsningar från Snorkel