Pojkvännen gjort slut, jag skär mig själv

Hej. För en tid sen gjorde jag och min pojkvän slut. Eller, det var väl mer han som gjorde slut. Efter det pratade vi inte alls under några veckor, men nu har vi försökt börja prata igen och igår träffades vi. Det jobbiga är att jag vill vara tillsammans med honom medan han känner att han inte är kär i mig längre och att göra slut var det rätta. Jag vill hellre vara kompis med honom än att vi ska sluta prata och umgås helt, men det är fruktansvärt jobbigt som det är nu. Smart som jag är har jag också börjat skära mig igen (gör det lite till och från) och nu känns det som att det är det enda som funkar. Även fast det inte gör det. Har även problem i klassen då jag känner att jag inte har någonting genmensamt med dem längre och jag känner mig väldigt utanför och bortglömd. Klassen och skärandet ser inte jag som det värsta, utan det är den inte längre existerande pojkvännen. Jag vet verkligen inte vad jag ska göra, jag vill ju bara vara med honom. Vi har lektioner tillsammans ibland och ska resa tillsammans med skolan senare nästa år. Plus gemensamt projektarbete. Så att undvika varandra tills det förhoppningsvis någon gång känns bättre går inte. Och det vill jag inte heller, för jag saknar honom så himla mycket. Och jag vet att jag inte kan tvinga honom att vara kär i mig, men det känns ändå som att ett år borde väga tyngre än några veckors tvekande på känslor. Finns det någonting man kan göra? Förutom att säga att det blir bättre med tiden, för det är nu jag mår dåligt. Och om man går till kuratorn på sin skolan och berättar att man skär sig, måste de berätta det för föräldrarna om man är över 18?

Hej, tack för ditt mail. Du beskriver en rad olika problem som är besvärliga för dig just nu. Pojkvännen har gjort slut och du har hjärtesorg. Du beskriver att du känner dig utanför i klassen och att du inte har något gemensamt med dem längre. Du skriver att du har börjat att skära dig igen och att du gör det till och från, och att du känner att det är det enda som funkar just nu när det är besvärligt. Vidare så har du en direkt fråga om kuratorn kan berätta för föräldrar om den som skär sig är 18 år. Det låter som om du har det besvärligt just nu på två stora områden i livet som tonåring. Att ett 11 månaders förhållande tar slut gör ont även om man själv har varit med och tagit beslutet, och det blir besvärligt då som du beskriver, du kommer att träffa honom i olika sammanhang. När ett förhållande tar slut är det så lätt också, att bara se det som varit bra, tänka att man aldrig kommer att träffa någon som han igen. Det är ju så som du är inne på, att tiden läker alla sår men vad kan man göra under tiden, just nu? När det gäller hjärtesorg så är det tyvärr så att det måste göra ont ett tag och det gäller att som man säger rida ut stormen. Och din fråga är hur gör man det? Tips vid hjärtesorg Se till att äta ordentligt även om det känns svårt och att du saknar aptit, ät hellre lite och fler gånger än att inte äta alls. Se till att sova på regelbundna tider kolla på hemsidan under fliken vad göra för tips om god sömn. Pyssla om dig själv, ta hand om dig. kanske prova en ny frisyr eller ta sköna bad och vårda din kropp på olika sätt. Träna på att vara i nuet, här och nu, inte fastna i oro och negativa tankar, det finns övningar på hemsidan. Även när ni måste träffas i gemensamma projekt, ha fokus på det du gör, ska göra, helt och fullt, istället för att börja tänka på honom och bli ledsen. Svårt, men med träning går det. Skriv dagbok över hur du känner dig och hur du mår var noga med att skriva upp då det känns lite bättre. Se till att aktivera dig och gör något som du vet att du tycker är kul i vanliga fall. Det kan kännas jobbigt i början, ge inte upp utan genomför det ändå. Kanske kan du prova ett nytt intresse, börja träna, läsa en bok du velat, se en film, lyssna på musik. Sök dig till sammanhang där du kan träffa lite nya människor och få ny inspiration. Du skriver att du känner dig utanför och bortglömd i skolan och klassen, hur länge har du känt så? Kommer du ihåg när det blev så första gången? Hänger det ihop med att du träffade din pojkvän? eller har det alltid varit så? Det är inte ovanligt att man "tappar" andra kontakter då man är tillsammans med en pojkvän, och man märker inte det förren det tar slut. Finns det någon i klassen som du har varit vän med tidigare? Finns det någon som du vet att du har gemensamma intressen som? Fundera ut om någon finns och kolla om ni kan göra något tillsammans. Det är genom gemensamma aktivitet man kan hitta varandra och kan känna gemenskap. På din fråga om skolkuratorn får berätta för föräldrar om man skär sig och är över 18 år är svaret både ja och nej . Skolkuratorn har tystnadsplikt och det finns reglerat i lagen om tystnadsplikt när och hur man får bryta den, ett exempel är om det är fara för eget eller annans liv. Om du har funderingar kring detta så prata med skolkuratorn så kan hon eller han berätta hur och när denne bryter tystnadsplikten. Jag tycker att det vore en bra ide att prata med denne om hur du mår så du kan få hjälp att komma ur den onda cirkel du hamnat i genom att skära dig. Att skära sig kan ge en kortsiktig lättand över den ångest och obehag som finns, men tyvärr finns ärren kvar och de i sig skapar ännu mer obehag och så är cirkeln i gång vad gäller att skära sig. Du behöver lära dig andra strategier att hantera obehag, ledsnad och ångest, än att skära dig. Risken är att du fastnar i detta beteende, det enda som hjälper och avleder dig när du mår dåligt, och att det bara blir värre och värre. Det finns olika andnings och avslappningsövningar på hemsidan, att lära sig dessa kan vara till hjälp då det känns som svårast, och kan hjälpa till att förhindra att du skär dig. Det är också till hjälp att aktivera sig, göra något annat som avleder tankarna och viljan att skära sig. Distrahera sig själv. T.ex. motionera, baka, städa, lösa korsord eller kanske ringa en vän. Det viktiga är att lägga sin hela uppmärksamhet på det man gör istället för sina tankar. Sköt om dig, kramar från Snorkel.