Hur ska jag sluta skada mig själv?

Hej! jag är en tjej på 13 år som har problem hemma och med en del kompisar.

jag skadar mig själv, jag har skärt mig flera gånger, suddat på min hand flera gånger, lagt plattången på handen så att jag fått stora märken.

jag vill sluta, men det går lixom inte för jag får inte ut min ilska eller vad man kan säga på nått annat sätt, och mamma pratade med mig idag, hon frågade om jag hade skadat mig själv, jag visste inte vad jag skulle säga men jag kom på att jag var tvungen att erkänna för hon hade visst haft kontakt med en kompis mamma som tydligen visste det här.. jag får lixom ångestatacker jag vet inte vad jag ska göra, så då skär jag mig, jag gillar det, det är skönt för då visar jag på mig själv istället för att hålla det inombords, men efter får jag jättedåligt samvete för att jag gjort så mot mig själv, men sen nästa gång jag gör det tänker jag inte på att jag får dåligt samvete utan fortsätter.. jag skärde mig senast idag.. asså ni måste hjälpa mig hur ska jag sluta?

Hej, tack för ditt mail.

Du beskriver så bra, hur det kan komma sig att man gör sig själv illa, skadar sig själv, och hur svårt det är att sedan sluta, fast man egentligen inte vill fortsätta!

Det ÄR jättesvårt, något som man måste jobba ganska hårt med.

Det först steget är ju att bestämma sig, och det låter som om du har gjort det, bestämma sig för att JAG VILL INTE GÖRA MIG SJÄLV ILLA LÄNGRE! Problemet är att det är dubbelt, precis som du beskriver, du vill sluta, men du gillar att göra dig illa också, det känns "skönt" ger lättnad.

Och det är det som gör att nästa gång man är i en jobbig och tung situation, när man har starka känslor av t.ex ilska, ledsnad eller besvikelse, så har man "glömt" att man inte ska göra sig illa, och man har inga andra sätt att få stopp på alla dessa starka känslor som river och sliter i en, och så tar man till det som man vet funkar, man gör sig illa igen...

Och får sedan dåligt samvete och känner skuld efteråt, kanske blir arg på sig själv och tycker att man är dålig och värdelös som inte kan låta bli..

Det är det här som är fällan med att självskada, och det blir pofta allt värre och värre i en ond cirkel. Så du har verkligen allt att vinna på att jobba för att sluta skära dig eller göra dig själv illa på annat sätt!!

När man jobbar för att sluta så måste man "attakera" problemet från två håll, dels jobba på lång sikt med att förändra/förbättra det man kan, med det som väcker starka känslor och ångest.

Du skrev att du t.ex. har problem hemma och med kompisar. Det behöver man jobba långsiktigt med att förbättra. 

Så behöver man jobba på kort sikt, här och nu i situationen, träna sig att stoppa sig själv från att självskada, träna sig att göra andra saker då man får ångest istället för att självskada. Använda krisfärdigheter.

Det finns en behandlingsmetod inom BUP som hete DBT, där man jobbar med unga tjejer som har liknande problem som dig, som självskadar sig. Då jobbar man just så.

Om du läser på den här sidan under "självskadande beteende/göra sig själv illa" under fliken "vad är" och "vad göra" så ser du lite exempel på hur man tränar sig att använda andra strategier/färdigheter.

Olika sätt att distrehera sig själv, lugna sig eller trösta sig själv. Läs också andras frågor och svar i Frågelådan om "att göra sig själv illa".

Du känner säkert igen en hel del.

Du har gjort något jättebra, du har berättat för din mamma, det är viktigt att de nära omkring en vet om hur man mår så att de kan förstå och hjälpa en.

Kan inte du och din mamma läsa på hemsidan tillsammans, du behöver all hjälp och förståelse du kan få nu när du ska försöka bryta detta att göra dig illa!!

Det troliga är att det blir för svårt att bryta detta på egen hand, du kan behöva hjälp från elevvården, ungdomsmottagning eller från BUP, beroende på hur svårt detta är för dig. Det viktiga är att du berättar för dina föräldrar hur svårt du verkligen har det, så att ni tillsammns kan komma överens om hur ni går vidare. Om du bor i Uppsala län kan ni ringa till BUP.s rådgivning, och även få en tid för en snabb bedömning där.

Känns det lättare till en början, så ta kontakt med skolsköterska eller skolkurator, de kan sedan hjälpa er vidare till BUP vid behov.

Att hitta vad som passar dig att "ta till" då ångesten och tunga tankar väcks, får man prova sig fram med, och inte ge upp, det kanske inte funkar alls till en början, men öva och öva.

Som då du lärde dig cykla, simma eller dyka. Det går lättare och lättare. Det gäller att gå in i det man gör med hela sin uppmärksamhet, tankar, känslan och hela kroppen, när uppmärksamheten far iväg, så styr man den tillbaka till det man gör.

VAD det är, spelar inte så stor roll, men det ska funka för dig. Kan vara att äta något, spela ett spel, se på film, rita, lyssna på hög musik i hörlurara, springa, träna, ta ett bad, lägga pussel, lösa gåtor, räkna från hundra baklänges, ringa en vän, gosa med hunden, beskriva en fantasi för sig själv, översätta en bra musiktext, etc etc.

Man måste göra detta om och om, och även kanske göra flera olika saker. Rensa också undan alla saker du skadar dig med, och sprid små påminnande lappar eller andra saker, för att påminna dig om att du inte ska göra dig illa.

Läs mera på hemsidan och prata med din mamma. Ni kan också göra upp om att när du känner såhär, när du får tankar och "sug" efter att göra dig illa, så ger du ett tecken så gör ni något tillsammans, t.ex bakar, spelar ett spel, tar en promenad eller bara att du kan ringa och prata en stund om något helt annat, för att bryta din ångest och tankar på självskada.

Skriv gärna igen om du vill. Många kramar Snorkel.