Varför känner jag ångest och stress?

Hej jag blir väldigt orolig eller stressad och jag undrar varför det är så?

P.S jag har inte ADHD eller ADD!

Hej, tack för ditt brev.

Ångest och stress är en överlevnadsstrategi, ett larmsystem i kroppen som förbereder och för att slåss, fly eller "spela död", vid verkliga livshotande faror.

Ska göra oss vakna, alerta och beredda.

Då vi levde som grottmänniskor var det väldigt viktigt för vår överlevnad, då väldigt mycket i livet var just livshotande, farliga djur, andra infödingar, giftiga insekter, höga höjder, giftiga växter, och det att bli "utesluten, inte få tillhöra gruppen, bli "utslängd ifrån grott gemenskapen". Om men blev det så gick man mot en säker död, människan klarade sig inte ensam.

Alla dessa faror i livet gjorde att vi utvecklat en känslighet och beredskap vid dessa faror. Delar i hjärnan måste reagera snabbt och vi måste snabbt förberedas för att "kämpa eller fly för livet".

Hjärnan signalerar till kroppen som sätter igång olika reaktioner i kroppen, hjärtat slår snabbt för att pumpa blod ut i musklerna så att vi ska bli snabba och starka, andningen blir ytlig och snabb för att syresätta blodet, tunnelseende för att bara fokusera på faran, kroppen blir spänd och beredd med mera. (läs mera om ångest och varför vi får ångest på webbsidan under fliken VAD ÄR)

Denna förmåga finns i vår äldsta del av hjärnan, Amygdala, som sitter under örat. Vår förmåga att se mönster, tänka klart och logiskt, se sammanhang med mera finns i hjärnans nyare delar, frontalloberna som sitter under pannan.

(Då vi är uppstressade, har ångest är vi uppe i varv inställda på ”kamp” och kan inte tänka logiskt, se att något inte är farligt.

Vi behöver slappna av, andas lugnt, säga till kroppen det är okej, för att kunna lugna oss själva.)

Vi har kvar detta "larmsystem" även idag, fast vi inte utsätts för livshotande faror på samma sätt.

Problemet är att hjärnan inte kan skilja på verkliga faror eller på faror som bara finns i vårat huvud.

Alla dessa symtom känns inte så mycket om man samtidigt blir jagad av en ilsken björn, eller slåss med en inbrottstjuv, men kommer man till skolan och ska försöka prata med klassen och ens hjärna signalerar "fara, obehag, skydda dig" och alla kroppsreaktioner börjar brusa runt i kroppen, DÅ känns det minsann.

Man får som "kortslutning" i hjärnan. Man vill bara vända om och fly därifrån, och ofta stannar man hemma och undviker det som väcker ångest och obehag.

Vilket gör att det bara blir ännu värre nästa gång.

Eller så undviker vi den ångestväckande situationen på annat sätt, tex genom att be någon annan ringa, beställa eller betala. Så skönt på kort sikt att få slippa, men på lång sikt gör det bara ångesten värre och man LÄR sig aldrig att klara av dessa situationer.

Vid rädslor och situationer som väcker ångest så behöver man träna på att i steg utsätta sig för dem, närma sig steg för steg.

Låta hjärnan få upptäcka att "inget farligt händer" så att inte larmsystemet behöver sätta igång, och att man själv har tekniker för att andas lugnare, slappna av och kan styra situationen lite mera.

Ångest och stress är samma system i kroppen. Vilka situationer väcker din stress? Läs mera om stress under VAD ÄR och VAD GÖRA på webbsidan.

Ångest och rädsla är inte logiskt på något sätt, då man är hemma och lugn så kan man vilja och tänka att man ska göra och klara av, men sedan i situationen då "larmsystemet" sätter igång så finns inte det kvar, man vill bara bort.

Att ha en tydlig plan vad man ska göra, en hierarki över vilka situationer som är svårast och "minst svåra" en förståelse för att alla tankar bara är tankar, att träna på att skifta fokus från sig själv till saker eller personer runt omkring, träna på hur man kan göra och sedan i små steg börja göra det man är rädd för är vägen ur detta.

Jobba med tekniker som avslappning, andnings övningar och medveten närvaro.

Tankar påverkar oss mycket, tänker att du kan ”misslyckas” och göra fel på något sätt, så startar ångesten och du tänker att du inte klarar alls.

Det finns ett TV program på SVT play som heter DIN HJÄRNA, med Anders Hansen. Första avsnittet handlar om stress, kolla på det.

Snorkel har webbsidan, och även två appar,

Snorkel Skills känsloreglering som handlar om känslor och om att minska starka känslor (använd kod x330) och Snorkelövningar, där det finns en hel del röstövningar du kan prova.

Vi är alla olika, har olika biologiska förutsättningar och anlag. Vi har olika intressen och finner nöje i olika saker. Det är bra och ska så vara. Vi är alla unika. Vissa är spontana, kastar sig gladeligen ut i nya situationer och umgås med främmande människor (vissa till och med bara MÅSTE ha saker och människor omkring sig hela tiden, annars får de ångest)

Och vissa är mera återhållsamma, har stort behov av egen tid och egen plats. Gillar att vara för sig själva och umgås helst i mindre sammanhang med andra och stora samlingar väcker oro, stress och ångest.

Inget är rätt eller fel eller bättre eller sämre. Eller rättare sagt, det finns fördelar och nackdelar med allt.

Jag är helt säker på att du kan se egenskaper hos människor omkring dig som skiljer sig mycket, de mera eftertänksamma, de som pratar då det verkligen har något att säga, är mera oroliga och försiktiga.

Och de som bubblar på hela tiden, om allt och ingenting.. Och just att vissa älskar stora folksamlingar, att ha mycket omkring sig.

VARFÖR det är så kan ju vara av flera olika orsaker, dels den biologiska olikheten, olika personligheter, men även saker som tidigare upplevelser (mobbing, svåra händelser, förlorat en vän, stökig hemmiljö med mera)

Jag ska ge ett exempel, någon kanske tänker att ha många vänner är ett bevis på att jag är älskad och omtyckt, någon kanske känner sig tryggare i stora sammanhang där det inte blir så ”djup kontakt” man kan försvinna lite i mängden och vara mera anonym (inte behöva visa så mycket av sig själv, saker som man kanske tänker är svagheter).

Någon annan får kanske tankar och minnen från tidigare svåra situationer, då man var liten, där man blev utskrattad och retad, minnen gör att nuvarande situationer känns obehagliga.

En tredje kanske ser och hör lite sämre, har svårt att uppfatta och sortera då det är väldigt många stimuli, ljud, rörelser, många människor med mera, och det väcker obehag då det är mycket folk och hög ljudvolym.

Skulle kunna ge hur många olika ORSAKER-SAMMANHANG som helst…

Skulle vilja tipsa dig om att testa beteendeanalys, som finns på denna webbsidas startsida.

Se en kedja av händelser.

Det handlar om att lära känna sig själv, se hur olika situationer, tankar, känslor och beteenden påverkar oss. Och vilka konsekvenser dessa beteenden får på kort och lång sikt.

Vi styrs av kortsiktiga konsekvenser, det vi ”slipper eller vinner” genast. På längre sikt kan beteenden ställa till problem, och att vi egentligen skulle behöva stå emot impulser och göra tvärt emot.

Se instruktionsfilmen, läs information, kolla färdiga kedjor, målsättningar och alternativa beteenden, så förstår du mera vad det handlar om.

Testa först med färdiga alternativ, för att sedan kunna göra helt egna kedjor.

Testa med problembeteenden som att du ”stannar hemma” ”undviker” ”säger nej” eller något annat som du tycker passar bättre.

Fundera vilka situationer som väcker din oro och stress, och vad du då gör.

Om du gör några kedjor kring lite olika situationer där du känner ångest och/eller stress, där du får tankar, känslor och sensationer i kroppen, som leder fram till att du GÖR på visst sätt (problembeteende) så kommer du att se mönster i det du gör.

Du kommer också att få förslag på alternativa beteenden, som du kan läsa mera om och träna på denna webbsida eller i våra appar. 

Vet dina föräldrar, och dina lärare om hur du mår, att du känner oro, ångest och stress?

Berätta för dem!

Du kan behöva stöd att vända negativa beteendemönster. Gå inte ensam med din oro.

Skriv gärna igen i frågelådan, hoppas att detta kan vara en liten bit på vägen.

Kram från Snorkel