Tänker på min andning HELA tiden
Fråga
Hej! Jag är en sån som tänker på min anding HELA tiden. Och då blir det svårare och tyngre att andas.
Jag går på fotboll och innebandy, när jag anstränger mig i de sporterna tänker jag inte på andningen och då är det jätteenkelt att andas.
Så det är iallafall en fördel att jag inte får jättesvårt att andas när jag gör saker som innehåller kondition. Frågan jag undrar är ”Är det farligt att ha som mig” Alltså att det blir svårt att andas när man tänker på det.
Eller är det bar en inbillning? För innan covid 19 kom så har jag ALDRIG tänkt på min andning, när jag fick reda på att ett av symptomen av covid 19 var andningsvårigheter så har jag börjat tänkt på min andning hela tiden och det är jättedrygt.
När jag gör roliga saker brukar jag inte tänka på det lika mycket, men jag tänker fortfarande på det princip hela tiden. Men jag vill veta om det är farligt eller inte.
Svar
Hej, tack för ditt brev.
Det är nog många som kan känna igen sig i det du beskriver. Vi lever nu i en tid med extra mycket tillfälle till ”oro och ångest” i och med Corona, vi matas ständigt med information och rapporter. Vilket naturligtvis är bra, men vår medvetenhet, vår uppmärksamhet, vårat sätt att tro och tolka, blir hela tiden påverkat av Corona.
Med en risk att vi blir ”överoroliga” och fastnar i orostankar och tolkningar av kroppsymtom som förvärrar oro och ångest..
Lite som det du beskriver. Du har hört att andningssvårigheter kan vara ett ”symtom” och nu ”känner du efter” ”kollar av” hela tiden, hur du andas.
Du beskriver en ganska klassisk utveckling och ökning av ångest. Som gäller utveckling de flesta former av ångest och av särskilt panikångest som handlar om ”rädsla för kroppssymtom” och extra koll och fokus på just kroppen och kroppssymtom.
Utveckling av paniksyndrom/panikångest kan se ut såhär; Ett obehagligt kroppsymtom (kan vara hjärtklappning, svårt att andas, yrsel och svettningar mm) som kommer av ”naturliga orsaker” man kanske är lite förkyld, har oro för något, man kanske har stressat mycket, man har inte ätit/druckit ordentligt, kroppen ”säger ifrån” på något sätt. Just dessa symtom från kroppen- helt ofarliga men obehagliga- väcker stor rädsla och skräck- man TOLKAR/TROR att man är allvarligt sjuk, man kanske söker hjälp, kanske till och med akut, ofta då till somatiska sjukvården.
Där görs undersökningar, provtagningar och EKG m.m. , man är naturligtvis jätterädd och orolig. Inget hittas, alla prover och undersökningar är OK, och man får åka hem igen. MEN EFTER detta, så är man rädd att det ska hända igen, detta var detta så läskigt, obehagligt, smärtsamt med mera, så man är kort och gott ”livrädd” att det ska hända igen. (DU tänker att du kanske kan ha Corona och blir rädd av det.)
Man kanske tänker mer och mer på kroppen och sina kroppssymtom- känner efter, kollar av, tolkar det som att något är ”fel”. Man börjar undvika att göra vissa saker, har fokus på kroppen och kroppsreaktioner hela tiden, tolkar minsta lilla symtom som att det är på väg att hända igen och så vidare.
Man andas ”speciellt” spänner hals och strupe. Du har aldrig tidigare tänkt på, hur det känns i bröstet/lungorna då du andas, hur automatiskt man faktiskt andas. NU gör du det, känner efter, tycker att du inte får luft, kanske tänker att det är svårt att få luft, känns stelt i halsen, mm och tolkar det som Corona, blir rädd, får skräcktankar och drar igång kroppens egna alarmsystem- ÅNGEST.
Ångest är en naturlig, helt ofarlig och livsviktig reaktion, en "överlevnadsstrategi" som vi haft sedan urminnes tider. Ett "alarmsystem" i kroppen som sätter igång då vår kropp uppfattar FARA, t.ex. jagade av en tjuv, överfallen av ett lejon eller på väg att bli påkörd av en bil.
VI måste då reagera snabbt, automatiskt och effektivt. All styrka, allt blod behövs ut i musklerna så vi blir snabba och starka, för att fly eller slåss. Andningen ökar blir snabb och ytlig, hjärtat pumpar snabbt blodet ut i musklerna, en massa sidoeffekter av detta sker i kroppen, som tunnelseende, svettningar, symtom från magen, yrsel, overklighetskänslor m.m. Om du tänker dig att du varit ute och sprungit, löptränat hårt, så har du hjärtklappning, yrsel, svettningar och värmekänsla, flåsig m.m. när du stannar, det reagerar du inte alls på eller tycker att det är konstigt, eller hur?
Eller om du snurrar snabbt snabbt runt i en gunga, du blir yr, vimsig kan knappt se etc. du blir inte rädd av det heller... Det är samma kroppssensation, samma känsla i kroppen, men ena gången d.v.s. i panikattacken, så blir du rädd, tänker att det är farligt, att det aldrig ska gå över eller att du är knäpp och konstig.
Stark rädsla, ångest, fysisk ansträngning eller stress, ger samma sensationer i kroppen. När du blir ännu mera rädd, som händer då du börjar få symtom på panikattack, så larmar hjärnan FARA och systemet kör igång ännu värre, och attacken är ett faktum... Hänger du med?
Läs mera under ångestfliken, "rädsla för kroppssymtom" på hemsidan. Hög ångest med starka symtom i kroppen och en väldig stark rädsla just för de kroppsliga symtomen, det är det som ÄR beskrivningen på panikångest-paniksyndrom. Samt att man börjar undvika platser och situationer där man har fått eller är rädd att få dessa attacker. Det brukar ofta bli så att bara TANKEN på att man skulle kunna få en attack, sätter igång en attack. Jag vill verkligen understryka att panikattacker kan vara väldigt obehagligt, just den där känslan av att man inte riktigt har kontroll, för det tror man inte att man har! MEN ÄR HELT OFARLIGT!
För att man har den där starka rädslan för att få ytterligare en attack, är då väldigt "lyhörd" för vad som händer i kroppen och "scannar av" hela tiden, är på sin vakt, spänd och "beredd" tänker nästan hela tiden på att nu får jag ännu en attack, nu kan jag inte andas, tänk om det är Corona, tänk om jag blir sjuk, får jag verkligen luft nu, o.s.v. Denna höga rädsla och höga beredskap gör att kroppen hela tidenär på gång att starta ”larmsystemet”
Det är som om man ”smög omkring” i ett tätt skogsområde med massor av livsfarliga lejon och måste vara på sin vakt. Skillnaden är att det inte finns några lejon, bara dina skräcktankar.
Du är på din vakt, spänner dig, andas ytligt, har fokus på kroppen etc. och det påverkar din andning! Så att det faktiskt KÄNNS konstigt då du andas..
Gör tvärt emot istället, det vill säga andas lugnt ända ner i magen, slappna av i kroppen, ha fokus utåt på det som händer omkring dig och på det du GÖR. Då tänker du inte på andningen, är inte bara fokuserad på kroppen, och ”allt är som vanligt”.
Precis som det som händer då du sportar- du fokuserar och tänker på annat. Andningen sker helt automatiskt, du har säkert försökt hålla andan någon gång, det går liksom inte man bara MÅSTE andas till slut.
Läs mera om vad ångest är, varför vi har ångest och vad man kan göra (läs under VAD ÄR och VAD GÖRA på ww.snorkel.se)
Prova också beteendeanalys som finns på startsidan webbsidan om du vill, för att se mönster och hur vi kan fastna i beteenden som ställer till problem på lång sikt. Vad vi gör, tänker och känner och hur det påverkar oss. Klen tröst kanske, men du är långt långt ifrån ensam, massor av människor har paniksyndrom, en mycket vanlig ångestproblematik.
Och just i dessa tider är nog fokus väldigt mycket på just olika ”symtom” på Corona. Läs andras frågor och svar här i frågelådan t.ex. Hur man jobbar för att lära sig hantera och på sikt minska ångest, är ungefär samma vid olika typer av ångest. Information och kunskap för att lära sig om sin ångest, och att den klingar av, att det inte är farligt etc. Kartlägga situationer där ångesten triggas igång, samt att närma sig sin ångest i steg, de situationer som väcker ångest och jobba för att rikta fokus utåt istället för inåt och vad som händer i kroppen.
Vara i det du gör.
Det är jättevanligt att man undviker, börjar stanna hemma, gör vissa saker för att inte få ångest, och detta leder bara till att ångesten ökar.
I dessa tider SKA man naturligtvis följa de restriktioner som Folkhälsoinstitutet förespråkar, det man ska försöka bryta är alltså överdrivna tolkningar och ständigt fokus på kropp och eventuella symtom från kroppen. Man behöver vara i den ångestladdade situationen, andas lugnt, slappna av, ha strategier "verktyg" för att kunna stanna kvar tills ångesten sjunker undan.
När dina ”skräcktankar” på Corona börjar komma och du fokuserar på din andning, så res dig upp och gör något annat istället. Slappna av och andas lugnt. Det tar lite tid att lära sig detta, men det går, man blir bättre, lär sig bemästra sin ångest, lär sig att leva fullt ut TROTS att man får ångest ibland, det får ALLA.
Jag törs säga helt säker att du kommer att bli bättre, om du också vågar tro på det och stegvis träna på att klara av. Tanken styr! Tänker du fara så känns det fara!
Denna webbsida och appar handlar ju om tidig upptäckt och tidiga insatser, så det finns många saker man kan göra själv, eller tillsammans med elevhälsa eller annan kontakt.
Det finns övningar på Snorkelwebben och i Snorkels appar;
Snorkelövning med instruktioner och röstövningar, i att andas lugnt, vara medvetet närvarande – mindfulness, hantera ångest med mera.
Skills Snorkel reglera känslor, kod X330, handlar om känslor och olika sätt att reglera, minska en känsla.
Avslappning, lugn magandning, steg för steg träning och mindfulness, läs och prova.
Hoppas detta kan vara en bit på vägen och som sagt, det är helt ofarligt, men ju mera fokus du har på kroppen och din andning, desto konstigare känns det och ju mera rädd blir du…
Skriv igen i frågelådan om du vill, kram Snorkel