Symtom i kroppen, rädd att vara allvarligt sjuk--Panikångest?

Hej! Jag är en tjej på 16 år. Jag börjar bli orolig då jag känner mig tröttare än vanligt, jag har dålig aptit på morgonen, jag vaknar mitt i natten och vaknar alltid vid klockan 8 även fast jag vill sova ut och jag har haft mer huvudvärk än tidigare. Idag hade jag speciellt svårt att äta frukost, fick knappt i mig någonting och jag är orolig att något är fel. Jag vågar inte prata med min mamma och jag vågar verkligen inte prata men en doktor, jag är orolig att det ska vara någon allvarlig sjukdom och därför trycker jag undan det. Vad ska jag göra? Bör jag ta hjälp?

Hej, tack för ditt brev.

Du känner att du inte mår ”riktigt bra” är tröttare, minskad aptit på morgonen, vaknar tidigare, mera huvudvärk. Detta kan bero på en mängd olika orsaker, både kroppsliga och psykiska.

Stress

Oro

Kroppsliga reaktioner efter för lite sömn

Allergi (pollen)

Hormoner

Äter/dricker för lite

Infektion/förkylning

m.m.

Det som händer sedan är att du blir orolig över det du känner börjar få orostankar (tänk om tankar ”tänk om det är något farligt”), ångestsymtom i kroppen (hjärtklappning, spänd i kroppen, ytlig andning med mera) det känns då ÄNNU MERA läskigt och

otäckt, du får ännu mera ångest och ångest/orostankar i en ond cirkel.

Du försöker UNDVIKA det ”läskiga du känner” genom att inte våga prata om det, inte våga berätta för mamma och pappa och definitivt inte våga träffa en doktor, du är så rädd att det ska vara något farligt, försöker förtränga att det ens finns..

Men det som händer då är att din oro och ångest bara ökar, du får ångestsymtom för minsta lilla ”symtom” från kroppen, (du scannar av, känner efter hela tiden) är på ”helspänn och ”beredd”, din inre spänning och stress och ångest för detta gör att du går omkring med en

ständig trötthet, spändhet i kroppen, minskad aptit vilket är vanligt vid stark ångest (matsmältningen stannar av) sömnproblem på grund av att du är så spänd och ”försvarsberedd” hela tiden, spändheten ger också huvudvärk..

Oavsett om den ”första” orsaken att du kände att du inte mådde bra, om det finns kvar eller inte, så NU ger din oro och ångest precis samma symtom. Det är precis så ”panikångest” utvecklas ”rädsla för ångestsymtom”  Hängde du med?

Ett obehagligt kroppsymtom (kan vara hjärtklappning, svårt att andas, yrsel och svettningar mm) som kommer av ”naturliga orsaker” man kanske är lite förkyld, har oro för något, man kanske har stressat mycket, man har inte ätit/druckit ordentligt, kroppen ”säger ifrån” på något sätt.

Just dessa symtom från kroppen- helt ofarliga men obehagliga- väcker stor rädsla och skräck- man TOLKAR/TROR att man är allvarligt sjuk, (hjärtinfarkt, hjärnblödning, håller på att bli ”allvarligt sjuk” m.m.)

EFTER detta, så är man rädd att det ska hända igen och försöker tränga undan, eller göra saker för att känna sig mera ”säker”, dels så var detta så läskigt, obehagligt, smärtsamt med mera, och så man är kort och gott ”livrädd” att det ska hända igen.

Man börjar känna efter, undvika att göra vissa saker, har fokus på kroppen och kroppsreaktioner hela tiden, tolkar minsta lilla symtom som att det är på väg att hända igen och så vidare.

 Du blir rädd, får skräcktankar och det drar igång kroppens egna alarmsystem, som just ångest är.

Det är viktigt att du berättar för dina föräldrar hur du känner, visa dem kanske detta email. Det är viktigt att göra en somatisk undersökning för att se om det finns någon orsak bakom de första symtomen du kände, eller om det helt och hållet är ångest det handlar om nu.

Ångest är en naturlig, helt ofarlig och livsviktig reaktion, en "överlevnadsstrategi" som vi haft sedan urminnes tider. Ett "alarmsystem" i kroppen som sätter igång då vår kropp uppfattar FARA, t.ex. jagade av en tjuv, överfallen av ett lejon eller på väg att bli påkörd av en bil.

VI måste då reagera snabbt, automatiskt och effektivt. All styrka, allt blod behövs ut i musklerna så vi blir snabba och starka, för att fly eller slåss. Andningen ökar blir snabb och ytlig, hjärtat pumpar snabbt blodet ut i musklerna, en massa sidoeffekter av detta sker i kroppen, som tunnelseende, svettningar, symtom från magen, yrsel, overklighetskänslor m.m.

Om du tänker dig att du varit ute och sprungit, löptränat hårt, så har du hjärtklappning, yrsel, svettningar och värmekänsla, flåsig m.m. när du stannar, det reagerar du inte alls på eller tycker att det är konstigt, eller hur?

Eller om man snurrar snabbt runt i en gunga, du blir yr, vimsig och kan knappt se, och så vidare. Du blir inte rädd av det heller...

Det är ungefär samma kroppssensation, samma känsla i kroppen, men ena gången d.v.s. i panikattacken, så blir du rädd, tänker att det är farligt, att det aldrig ska gå över eller att du är knäpp och konstig.

Stark rädsla, ångest, fysisk ansträngning eller stress, ger samma sensationer i kroppen.

När du blir ännu mera rädd, som händer då du börjar få symtom på ångestattack, så larmar hjärnan FARA och systemet kör igång ännu värre, och attacken är ett faktum... Hänger du med?

Läs mera under ångestfliken, "rädsla för kroppssymtom" på hemsidan och om ångest under VAD ÄR och VAD GÖRA.

Hög ångest med starka symtom i kroppen och en väldig stark rädsla just för de kroppsliga symtomen, det är det som ÄR beskrivningen på panikångest-paniksyndrom.

Samt att man börjar undvika platser och situationer där man har fått eller är rädd att få dessa attacker. Det brukar ofta bli så att bara TANKEN på att man skulle kunna få en attack, sätter igång en attack. Du undviker att berätta, prata om det eller söka hjälp.

Jag vill verkligen understryka att panikattacker är väldigt obehagligt, just den där känslan av att man inte riktigt har kontroll, för det tror man inte att man har! Därför har man den där starka rädslan för att få ytterligare en attack, att det är något farligt, man är då väldigt "lyhörd" för vad som händer i kroppen och "scannar av" hela tiden, är på sin vakt, spänd och "beredd" tänker nästan hela tiden på att nu får jag ännu en attack, nu, nu, o.s.v.

Denna höga rädsla och höga beredskap gör att kroppen hela tiden ÄR på gång att få en attack..

Det är viktigt att du berättar för dina föräldrar hur du känner, visa dem kanske detta email. Det är viktigt att göra en somatisk undersökning för att se om det finns någon orsak bakom de första symtomen du kände, eller om det helt och hållet är ångest det handlar om nu.

 Det är som om man ”smög omkring” i ett tätt område med massor av livsfarliga lejon och måste vara på sin vakt. Skillnaden är att det inte finns några lejon, bara dina skräcktankar.

Du är på din vakt, spänner dig, andas ytligt, har fokus på kroppen etc. Gör tvärt emot istället, det vill säga andas lugnt ända ner i magen, slappna av i kroppen, ha fokus utåt.

Kunskapen om sina symtom och vad man kan göra åt dem är viktigt. Vad ångest är, varför vi har ångest och vad man kan göra (läs mera under VAD ÄR och VAD GÖRA på www.snorkel.se)

Prova också beteendeanalys som finns på startsidan webbsidan, för att se mönster och hur vi kan fastna i beteenden som ställer till problem på lång sikt. Vad vi gör, tänker och känner och hur det påverkar oss.

Klen tröst kanske, men du är långt långt ifrån ensam, massor av människor har paniksyndrom, en mycket vanlig ångestproblematik.

Läs andras frågor och svar här i frågelådan t.ex.

Hur man jobbar för att lära sig hantera och på sikt minska ångest, är ungefär samma vid olika typer av ångest.

Information och kunskap för att lära sig om sin ångest, och att den klingar av, att det inte är farligt etc. Kartlägga situationer där ångesten triggas igång, samt att närma sig sin ångest i steg, de situationer som väcker ångest och jobba för att rikta fokus utåt istället för inåt och vad som händer i kroppen.

Vara i det du gör. (mindfulness- medveten närvaro, styra fokus och uppmärksamhet) Läs mera på www.snorkel.se

Det är jättevanligt att man undviker, börjar stanna hemma, gör vissa saker för att inte få ångest, och detta leder bara till att ångesten ökar.

Det man ska försöka bryta är alltså överdrivna tolkningar och ständigt fokus på kropp och eventuella symtom från kroppen.

Man behöver vara i den ångestladdade situationen, andas lugnt, slappna av, ha strategier "verktyg" för att kunna stanna kvar tills ångesten sjunker undan, när du känner något från kroppen, så stoppa ”ångesttankarna”, slappna av, andas lugnt. (Appen Skills Snorkel se nedan)

Det tar lite tid att lära sig detta, men det går, man blir bättre, lär sig bemästra sin ångest, lär sig att leva fullt ut TROTS att man får ångest ibland, det får alla.

Tanken styr! Tänker du fara så känns det fara!

Denna webbsida och appar handlar ju om tidig upptäckt och tidiga insatser, så det finns många saker man kan göra själv, eller tillsammans med elevhälsa eller annan kontakt.

Det finns övningar på Snorkelwebben och i Snorkels appar Snorkelövning med instruktioner och röstövningar, i att andas lugnt, vara medvetet närvarande – mindfulness, hantera ångest med mera.

Skills Uppsala Snorkel reglera känslor, kod X330, handlar om känslor och olika sätt att reglera, minska en känsla. Avslappning, lugn magandning, steg för steg träning och mindfulness, läs och prova.

Hoppas detta kan vara en bit på vägen.

Våga berätta och be om hjälp att bryta den onda cirkel du hamnat i.

Kram Snorkel