Rädd för att få cancer av avgaser.

Fråga

Hej är konstant rädd för att gå ut bland bilar, jag är sjukt rädd för folk säger att man kan få cancer av alla avgaser från bilarna måste alltid hålla för näsan o mun när jag går förbi bilar, bor inte på ett ställe med massa bilar men ändå. Överreagerar jag eller måste man bo i en storstad och vara ute väldigt ofta innan det tar skada. Mitt liv är förstört om jag inte kan bli av med detta problem.

Svar

Hej, tack för ditt mail.

Du hade inte skrivit någon mailadress så kunde inte svara direkt till dig.

Ångest och rädslor lever vi alla med, ångest- dvs vårat "stress och larmsystem" har vi alla och det triggas igång av verkliga faror och faror som vi bara tänker, som bara finns i vårat huvud utan att vara något direkt hot för oss i stunden. Larmsystemet kickar igång för att "varna och förbereda oss för att fly eller slåss mot hotet". Det är en "överlevnadsstrategi" och har varit livsviktigt för oss i vår utveckling. Då vi levde som "grottmänniskor" fanns väldigt många direkta faror och hot.

Om det är en verklig fara, t.ex. en bil som kör mot oss på fel sida av vägen, jagad av en ilsken björn eller att vi överrumplar en inbrottstjuv då vi kommer hem, så är larmsystemet till livsviktig hjälp genom att göra oss snabba, starka och fokuserade.

Då faran bara finns i vårat huvud så känns alla de kroppreaktioner som startar mycket obehagliga, gör rädslan och obehaget värre, hjärtat slår snabbt och hårt för att pumpa blod ut till musklerna, för att vi ska bli snabba och starka, andningen blir snabb och ytlig för att syresätta blodet av samma anledning, vi får tunnelseende (alltså minskas synfältet) för att vi ska ha fokus på faran, man kan bli svettig, varm, kroppen blir spänd och beredd mm. (läs mera under VAD ÄR oro/ångest och varför man har ångest).

Ofta flyr vi eller undviker den "tänkta faran/hotet, just för att det känns så obehagligt. t.ex. går hem från skolan och ångesten startar i skolan, lämnar affären om ångesten startar där, eller om ångesten väcks av tanken på att möta en orm så undviker man skogen, kan inte gå i gräs etc. Detta fungerar kortsiktigt men på längre sikt lär vi oss inte att hantera, klara av svåra situationer och hantera ångest, för egentligen ÄR ju inte svenska ormar och att redovisa i skolan "fara och hot" så vi kan alltså träna för att stanna kvar och klara av, lära oss att hantera och minska ångesten inför det vi är rädda för.

Om man hela tiden undviker och flyr från TÄNKTA FAROR, så blir man allt mera ångestfylld i allt fler situationer, man tänker och tror att det "jobbiga svåra" kan hända/dyka upp nästan var som helst, det SKULLE ju kunde hända, TÄNK OM det hände osv och så blir livet allt mera begränsat och vi blir allt mera ångestfyllda och rädda. Har inga andra strategier än att fly undan.

Det är lättare att beskriva detta då det handlar om antingen direkta faror (som björnen) eller saker som egentligen inte alls ÄR farliga (skolan, att redovisa, svenska spindlar mm) sedan finns det saker som faktiskt kan hända, och faktiskt är en VISS LITEN RISK, som då risken att drabbas av cancer av avgaser. Eller att krocka med bilen, krascha i ett flygplan, påkörda då vi cyklar, båten sjunker, få i sig en giftig svamp då man äter svampstuvning, få nedsatt hörsel av hörlurar, nedsatt syn av att använda dator och mobilskärmar, biten av en orm, hund, geting, bli smittad av maginfluensa eller annan influensa då man träffar andra människor, mm mm.

OM vi tog alla dessa eventuella faror på största allvar, alltså gjorde allt för att skydda oss mot dem och undvika dem, så skulle vi leva ett mycket handikappande liv, isolerade och utan att komma någonstans eller utan att kunna vara bland andra människor.

Det finns faror ja, och det finns alltid en viss liten "risk" med nästan allt, men vi behöver ta den risken, leva här och nu och njuta av livet. Om vi ständigt går omkring och oroar oss, ska vara på vår vakt, inte utsätta oss för något, så blir det inte mycket kvar av "livet".. Vi behöver lära oss att leva med "ovissheten" att vi faktiskt inte riktigt vet vad som påverkar och kan skada oss.

Naturligtvis ska man inte göra saker vi VET, t.ex. äta flugsvamp, eller då sätta oss varje dag bakom en bil på tomgång och andas in alla avgaser, på sikt är det naturligtvis inte bra för vår kropp. Att under en längre tid utsätta oss för "giftiga" ämnen, det vet vi är skadligt för kroppen.

Vet dina föräldrar om din starka rädsla? Skulle önska att du tillsammans med dem, läste detta svar, tittade på ett TV-program med Anders Hansen, det sändes för någon vecka sedan och finns på SVT-play, det handlar om hjärnan och stressystemet. Och sedan då läsa mera på denna webbsida om just oro/ångest, vad det är och vad man kan göra.

Jag undrar också om du har annan ångest, alltså att ditt larmsystem triggas igång av andra "katastroftankar"? Att sedan börja i steg att inte ständigt behöva skydda näsa och mun då du är i stan.

Det finns många olika strategier på denna webbsida och i våra appar (läs under appar på webben) om just att reglera, minska starka känslor och hantera ångest.

Hoppas att detta var en liten hjälp på vägen. Läs också andras frågor/svar i frågelådan om oro/ångest.

Skriv igen i frågelådan och berätta mera om du vill.

Kram Snorkel

Till toppen
Beteendekedja

Beteendecoach

Det kan vara svårt att se konsekvenserna i det man gör, varför man gör som man gör.

Snorkel logga

Snorkelövning

Övningar och information som hjälper dig att må bättre i stressade och utsatta situationer!

Pusselbit

Skills/Snorkel – Reglera känslor

Den här appen är ett verktyg som kan hjälpa dej att reglera din känsla. För instruktioner och lösenord se fliken Appar.