Länge haft ångest och inte klarat sociala situationer.

Jag är snart 17 år och har under 2/3 år mått extremt dåligt.

Varit nedstämd haft extremt mycket ångest o typ inte klarat av sociala sammanhang.

Vissa perioder har varit bättre men allt blir bara sämre och sämre nu.

Jag känner mig bara tom typ och kan inte längre sova på nätterna för får alltid extrem ångest när jag ska sova(hjärtklappning, svåra tankar och tyngd över bröstet).

Ser heller inte någon motivation till något längre vill typ bara ge upp för känner att jag inte har något kvar längre.

Vill inte ta upp med mina föräldrar om hur jag mår och har inga kompisar och prata med.

Vet inte vad jag ska göra eller vem jag ska ta kontakt med eller om det ens går göra något

Hej, Tack för ditt brev.

Ångest, så smärtsamt och handikappande, och så livsviktigt.

En överlevnadsstrategi som skyddar oss från faror.

Just social ångest innebär att man får ångest i och inför en social situation, hur ångestfyllt det känns i den sociala situationen, där man har fullt fokus att försöka ha koll på hur andra skulle kunna se uppfatta och döma en.

Det är olika vad som känns svårast, om det är okända eller de man träffat förut, jämnåriga eller äldre men ofta så känns det värre när det är personer man brys sig extra mycket om, och som det känns extra viktigt att göra ett ”gott intryck” på.

Man försöker ha koll på hur man ser ut, rör sig, vad man ska säga, hur andra kan uppfatta det man säger, hur man ser ut då man pratar, i en enda röra, vilket gör det svårt att samspela med någon annan, och man hör nästan inte vad någon annan säger eftersom allt fokus är på hur man själv ser ut och vad man ska svara, etc.

Även EFTER en social situation så dömer man sig själv hårt, tycker att man betett sig konstigt, sett konstig ut eller misslyckats.

Det gör ju ångesten INFÖR NÄSTA sociala situation ännu högre, och ångesten I NÄSTA SOCIALA situation, då man tänker att man måste anstränga sig ÄNNU MERA, vilket gör det hela ännu svårare och så dömer man sig själv efteråt ännu mera, i en ond cirkel.

Allt detta kontrollerande av sig själv, denna ständiga kamp för att "bete sig rätt" (vad nu det är..??) att duga, att vara "normal" (och vad är det..??)

En ständig ångest före, under och efter sociala situationer, det är just det social ångest handlar om.

Ett ganska vanligt problem både bland unga och vuxna.

Att leva under denna ständiga ”press och stress” från oss själva, denna ständiga känsla av att inte duga, eller göra fel. Leder till nedstämdhet, försämrad livskvalitet och kan även leda till depression i långa loppet.

Ångest är en överlevnadsstrategi, ett larmsystem i kroppen som förbereder och för att slåss, fly eller "spela död", vid verkliga livshotande faror. Som ett kroppsligt ”brandlarm” larmar vid minsta ”matos”.

Då vi levde som grottmänniskor var det väldigt viktigt för vår överlevnad, då väldigt mycket i livet var just livshotande, farliga djur, andra infödingar, giftiga insekter, höga höjder, giftiga växter, och det att bli "utesluten, inte få tillhöra gruppen, bli "utslängd ifrån grott gemenskapen".

Om men blev det så gick man mot en säker död, människan klarade sig inte ensam. Alla dessa faror i livet gjorde att vi utvecklat en känslighet och beredskap vid dessa faror. Delar i hjärnan måste reagera snabbt och vi måste snabbt förberedas för att "kämpa eller fly för livet".

Hjärnan signalerar till kroppen som sätter igång olika reaktioner i kroppen, hjärtat slår snabbt för att pumpa blod ut i musklerna så att vi ska bli snabba och starka, andningen blir ytlig och snabb för att syresätta blodet, tunnelseende för att bara fokusera på faran. etc.

(läs mera om ångest och varför vi får ångest på webbsidan under fliken VAD ÄR)

Vi har kvar detta "larmsystem" även idag, fast vi inte utsätts för livshotande faror på samma sätt. Problemet är att hjärnan inte kan skilja på verkliga faror eller på faror som bara finns i vårat huvud, i våra tankar och föreställningar.

Alla dessa symtom känns inte så mycket om man samtidigt blir jagad av en ilsken björn, eller slåss med en inbrottstjuv, men kommer man till skolan och ska försöka prata med klassen och ens hjärna signalerar "fara, obehag, skydda dig" och alla kroppsreaktioner börjar brusa runt i kroppen, DÅ känns det minsann.

Man får som "kortslutning" i hjärnan. Man vill bara vända om och fly därifrån, och ofta stannar man hemma och undviker det som väcker ångest och obehag. Vilket gör att det bara blir ännu värre nästa gång.

Eller så undviker vi den ångestväckande situationen på annat sätt, tex genom att be någon annan ringa, beställa eller betala.

Så skönt på kort sikt att få slippa, men på lång sikt gör det bara ångesten värre och man LÄR sig aldrig att klara av dessa situationer.

Precis som vid andra "fobier" rädslor och situationer som väcker ångest så behöver man träna på att i steg utsätta sig för dem, närma sig steg för steg.

Låta hjärnan få upptäcka att "inget farligt händer" så att inte larmsystemet behöver sätta igång, och att man själv har tekniker för att andas lugnare, slappna av och kan styra situationen lite mera.

Ångest och rädsla är inte logiskt på något sätt, då man är hemma och lugn så kan man vilja och tänka att man ska göra och klara av, men sedan i situationen då "larmsystemet" sätter igång så finns inte det kvar, man vill bara bort.

Att ha en tydlig plan vad man ska göra, en hierarki över vilka situationer som är svårast och "minst svåra" en förståelse för att alla tankar bara är tankar, att träna på att skifta fokus från sig själv till saker eller personer runt omkring, träna på hur man kan göra och sedan i små steg börja göra det man är rädd för är vägen ur detta.

Jobba med tekniker som avslappning, andnings övningar och medveten närvaro.

Vill tipsa dig om en bok av Anna Kåver, som heter Social ångest. Den kan hjälpa dig att se hur just din sociala ångest fungerar och hur just du kan träna för att övervinna din sociala ångest, ta kontrollen över "larmsystemet" igen. Läs också mera om social ångest(rädsla i sociala situationer) på denna webbsida, det finns också en hel del information på nätet.

Snorkel har webbsidan, och även två appar, Snorkel Skills känsloreglering och Snorkelövningar, där det finns en hel del röstövningar du kan prova.

Det finns också möjlighet att göra sina egna BETEENDEANALYSER på nätet, dvs se sina mönster och beteenden tydligare, se konsekvenser på kort och lång sikt.

Gör din egen lista över steg du vill träna på, gör MÅLSÄTTNINGAR på kort och lång sikt, så du vet vad du vill arbeta mot. (kolla under målsättningar på webbsidan)

Det finns också information om STEG FÖR STEG TRÄNING, både på webbsidan och i Appen SNORKELÖVNING.

Tankar styr och påverkar oss mycket, särskilt om vi TROR på våra tankar, de är ju inte lika med sanning, utan är just bara tankar.

Vi tror mera sällen på positiva tankar om oss själva och vad som kan hända, utan mest bara de negativa. Du kan börja med att uppmärksamma vad du tänker, bli medveten om tankarna och hur de påverkar dig. (kan ha hjälp av beteendeanalysen)

Du kan också träna att föreställa dig tankar som kommer och går, som då kassörskan sitter i kassan på affären. Hon tar upp en vara, tittar på den, scannar den och låter den gå vidare på löpande bandet och tar upp nästa vara..

Hon fastnar inte vid en viss vara, kollar noga, funderar vad den kommer ifrån, vad den ska användas till, vad den innehåller osv, hon släpper varan och låter nästa rulla fram..

Träna på att göra samma med dina tankar, bara låter dem komma och gå, inte fastna, älta, tro på och reagera på dina tankar..

Säg till dig själv där kom en tanke om att jag är tjock, då blir jag ledsen, där kom en tanke om att jag glömt vattna blommorna, då blir jag lite stressad, där kom en tanke om att jag är sugen på saft, där kom en tanke på att jag längtar efter sommaren etc. etc….

Du kan också ha en lista med positiva saker och påståenden om dig själv, (att ”parera” med då du tänker negativt,) saker du är bra på, bra saker med dig.

Gör gärna en sådan lista tillsammans med en vän.

T.ex. Vacker hår, bra på att lyssna, omtänksam, pålitlig, fina fötter mm m.m. Man kan skriva upp olika påståenden, kanske dina vänner kan skriva flera som du inte ser, sedan ha dem i en burk.

När du fastnat i ältande och negativa tankar kan du ta fram din burk och öppna en sådan hemlig lapp..

Sitta en stund och läsa lappen, ”ta in den” hur känns det att läsa den osv..

Du kan övervinna din ångest.

Du klarar detta ibland, har bättre perioder, men mår nu bara sämre och sämre. Du beskriver att du inte kan sova på nätterna, att du får ångest och negativa tankar då du ska sova.

Sömn är viktigt för att ge kropp och hjärna återhämtning, så du behöver kanske få hjälp för att kunna sova i första hand.

Prata med elevhälsan på din skola, eller boka en tid på ungdomsmottagning eller din vårdcentral.

Ni kan sedan fundera tillsammans om eventuellt en kontakt inom psykiatrin, BUP eller unga vuxna.

Det är viktigt med stöd och hjälp från omgivningen, du vill helst inte men är nog viktigt att dina föräldrar vet om hur du mår.

Ni kan kanske läsa om Social ångest och träna/öva tillsammans. Visa dem ditt brev.

Skriv igen till frågelådan om du vill och berätta om hur det går för dig, eller mera om var, när och hur din ångest ser ut och fungerar.

Kram från Snorkel