Kommer jag att sluta må så illa?
Fråga
Hej. Jag är en 14 årig kille som i somras mådde illa i ungefär sex veckor konstant. När jag började skolan slutade det, men sen i början av december började illamåendet komma krypande igen och nu har jag mått illa i ungefär fem veckor. Är detta ett vanligt problem för tonåringar? Jag är hundra procent säker att det är pga. tonåren jag mår så här men jag är rädd ändå. Min största rädsla är att det aldrig ska gå över och att jag hela livet ska må skit. Jag hade verkligen uppskattat om ni svarade!
Svar
Hej, tack för ditt mail. ja, förstår till hundra att tanken på "att jag kommer att må illa, må så här dåligt i resten av mitt liv" , fullständigt skrämmer slag på dig, det skulle skrämma vem som helst om man trodde på den tanken!! Jag blir nyfiken på att du kan vara "till hundra procent" säker på att du mår såhär för att du är i tonåren? Är det så att du gjort en somatisk utredning? För det finns ju naturligtvis somatiska orsaker som kan ligga bakom ett illamående.. Överkänslighet/allergi av gluten, laktos eller annat, överkänslig mage, etc.. Att utesluta somatiska orsaker är aldrig fel. Men du har rätt i att det oftast beror på stress och oro, kanske inte just att man ÄR i tonåren, utan mera att man är MERA KÄNSLIG då man är i tonåren.. Både vid stress och oro/ångest, det är samma mekanismer i kroppen, så reagerar kroppen med "fly eller slåss" reaktioner, d.v.s. om man upplever att något är läskigt, obehagligt eller är väldigt rädd för något, eller då om man upplever stark stress, så förbereder sig kroppen på att fly eller slåss mot det som upplevs som fara/obehag, då händer en mängd somatiska saker i kroppen, bla. ökar andningen och blir ytlig, hjärtat slår snabbare, man kan få tunnel seende m.m. Allt detta för att allt blod ska ut i de då viktigaste delarna i kroppen, d.v.s. musklerna. Man ska bli stark och snabb!! Fly eller slåss!! När då nästan allt blod ska ut i musklerna så avstannar en del av andra för stunden mindre viktiga kroppsfunktioner av, t.ex matsmältningen, det kan då leda till magverk, orolig mage och illamående.. Även att andningen påverkas, den blir snabb och ytlig, man får i sig lite för mycket koldioxid, kan leda till illamående. Allt är alltså en fullt normal kroppsfunktion vid en verklig fara, men om det bara är en fara som man tänker sig, föreställer sig, eller om man blir stressad och orolig inombords vid vissa situationer, blir man väldigt medveten om detta illamående, förstår inte alls varför, eller blir som du rädd och orolig av just illamåendet... Man skulle ju inte alls bli lika bekymrad av illamåendet just efter att man klarat sig undan en livsfarlig tiger, övermannat en farlig inbrottstjuv eller hunnit kasta sig undan en bil som höll på köra på en, eller sprungit ifrån en ilsken hund.... När man är i tonåren, det händer mycket i kroppen och runt omkring, en väldigt tuff period i livet. Man ska hänga med och klara av massor av saker, krav från sig själv och andra. Då är man extra känslig för stress och oro/ångest. Var det en jobbig period på något sätt i somras? Hände något särskilt? Vilka situationer och vad som triggar igång ditt illamående, det vet bara du. Men säkert är det så, att just bara för att du är rädd för tanken att alltid behöva må illa, så är du ganska "lyhörd" scannar av ditt illamående lite då och då, är uppmärksam på om du inte kanske börjar må lite illa... Känner du av något så kanske du blir orolig/rädd, och så sätter hela ditt "fly/slåss-system igång... Kanske du också är lite försiktig med vad du äter, kanske inte kan äta då du mår illa, eller gör saker på ett "speciellt sätt" då du känner illamående, t.ex spänner magen, andas försiktigt, rapar/sväljer luft, dricker kolsyra, m.m. allt detta kan ju också bidra ytterligare till att du mår ännu mera illa i en ond cirkel. Tricket är, vid oro/rädsla eller om man uppklever inre stress, att göra just det som väcker denna rädsla. Eller fortsätta med det man gjorde om illamåendet kommer, vara precis som vanligt. Om du läser under denna sida "vad är och vad göra" oro/ångest och också stress, så kan du börja fundera på vad du skulle behöva mer eller mindre av i ditt liv. Är det något som du behöver ändra på, hur har du det med skola, kompisar, fritid och familj. Känner du att du behöver hjälp så berätta för dina föräldrar, visa dem din fråga/svar så kan de också förklara mera. Ni kan tillsammans läsa mera på hemsidan. Elevhälsovården, ungdomsmottagningen eller slutligen BUP kan vara andra alternativ om du behöver mera hjälp med detta. Skriv gärna igen om du undrar över något mera, många hälsningar Snorkel.