Kan det vara panikångest? Tjej 14 år

Lyssna

Fråga

hej jag är en tjej på 14 år som nyss börjat störtgråta och få panik o världens ångest samt e jag deprimerad så aa, man tror det e panikångest men jag har det inte i 10-20 min bara det pågår ifsll en timme eller mer för mig så vad kan det då vara? och dessutom dan efter attacken kommit känner jag oro o mår ba dåligt å börjar gråta för det.?

Svar

Hej, tack för ditt mail. Det låter verkligen som om du har det jobbigt. Har jag uppfattat dig rätt, du är deprimerad och har ångest, får panik och man tror att du har panikångest. Men du tänker att det inte kan vara panikångest eftersom att du inte bara har panikångesten i 10-20 minuter utan den kan sitta i en timma eller mer. Dagen efter att du Haft en sådan jobbig ”panikattack” så mår du jättedåligt och kan börja gråta bara av det..?? Du skrev att ”man tror att det är panikångest” utifrån det så antar jag att du har fått hjälp, kanske på Bup, att du träffat läkare och kanske psykolog/annan behandlare, att man gör en ”utredning”/bedömning ( = samlar information, ställer frågor, ser mönster mm) för att säkerställa att du har just panikångest. Det är väldigt bra att du får hjälp isf, att personal som är specialistutbildade kan förklara för dig, hjälpa dig med strategier och eventuellt medicinsk behandling för att du ska kunna må bättre. Frågor som man bl.a. vill ha svar på då man gör en bedömning är t.ex. - Hur länge har du känt så här? Hände något särskilt i ditt liv då du började må dåligt, någon förlust eller förändring av något slag? har du haft det tungt/jobbigt i ditt liv innan t.ex. svårt i skolan, mobbing/utstött, jobbigt hemma? Har du varit nedstämd och/eller känt oro/ångest för något tidigare i ditt liv? Känner någon av dina föräldrar igen sig v.g. ångest/nedstämdhet/depression? - På vilket sätt märker du av att du mår dåligt, hur ser dina tankar ut? Vilka känslor har du? Hur känns det i kroppen (hjärtklappning, yrsel, svårt att andas mm)? - I vilka situationer är det särskilt jobbigt, vad sätter igång ditt dåliga mående(skolan, då jag har prov, på kvällen då jag ska sova, när jag ska göra något, tankar på att inte klara av, när jag känner hjärtklappning och tycker att jag inte kan andas, när jag blir rädd mm) - När du har det så här jobbigt/mår så dåligt, vilka saker kan du inte göra, delta i, vad gjorde du tidigare som du inte gör nu? - När din ”panik” och ångest sätter igång, vad gör du då för att minska obehaget/må bättre? Ångest är kroppens inbyggda larmsystem, brandlarm, som ska kicka igång kroppen och göra oss starka och snabba vid verkliga faror. Detta system var väldigt viktigt under människans utveckling, så man kallar det en överlevnadsstrategi. Vi levde bland en massa faror som hotade vårat liv, farliga vilda djur, höga höjder och stup, aggressiva infödingar, giftiga bär och insekter mm. De som hade ett starkt och effektivt larmsystem, som snabbt upptäckte faror och antingen flydde eller slogs mot dem, var de som överlevde och förde människan vidare i utvecklingen. Även idag behöver vi detta larmsystem, att vi så snabbt att vi inte hinner bli riktigt medvetna och inte hinner tänka så mycket, reagerar och agerar vid hot/fara/obehag. (tänk på om du lägger handen på en het platta eller ett hett strykjärn, du rycker bort handen redan innan du känt att det gjorde ont, smärtan kommer senare) faror idag kan vara en bil som kör snabbt mot oss på fel sida av vägen, jagad av en ilsken hund, påkomma en inbrottstjuv, rånare etc. Då behöver vi reagera snabbt, inte tänka så mycket utan direkt vara snabba och starka, fly eller slåss. Problemet är att hjärnan inte kan skilja på en verklig fara, och en fara som bara finns i vårat huvud, bara i våra tankar. Vårat larmsystem sitter i en del av hjärnan som heter Amygdala, där finns känslor och impulser, därför agerar vi snabbt vid fara. Det delen av hjärnan som vi använder då vi ser mönster, planerar, tänker klart och redigt, använder förståndet mm heter hjärnans frontallober. Om man stannar upp, lugnar sig lite, ser över situationen och kommer i kontakt med våra frontallober, så kan man upptäcka att den mesta rädsla/oro/ångest vi känner är helt i onödan, det är inga verkliga faror och hot mot vår existens. När man är deprimerad, hör det till att man ser saker väldigt mörkt och negativt, man tolkar saker som händer på ett negativt sätt. Då man har just ”panikångest” eller paniksyndrom, så är det symtom och reaktioner från kroppen som väcker ens största skräck, panik och ångest. Man blir rädd och orolig över hjärtklappning, svårt att andas, att man får tunnelseende och inte kan se ordentligt, att man svettas blir yr etc. På Snorkels webbsida under VAD ÄR och VAD GÖRA kan du läsa mera om oro/ångest. Där beskrivs också 3 vanliga situationer då man får ångest, ”rädsla för ångestsymtom i kroppen” är en sådan situation. Det finns också många verktyg och strategier för att bemöta och hantera ångest. Bl.a. stegvis träna på svåra situationer, lugna sig själv då hjärtat börjar slå, andning och avslappning kan vara sådana tekniker. Snorkel har också 2 appar med övningar för att reglera/hantera ångest. (läs under appar på webbsidan) Om jag förstod dig rätt så tror du inte riktigt att det kan vara panikångest för att ångesten sitter i länge, men det KAN den göra, om man hela tiden tänker tankar på hu ”farligt det är/hur rädd man är, om man spänner sig och hyperventilerar, då kan ångesten kicka igång igen och igen. Hela kroppen spänns, alla muskler är spända och blodfyllda, hela kroppen är beredd. Andra organ och system i kroppen som inte behövs vid verkliga faror då man slåss för sitt liv, stanna också upp. Efter allt denna aktivitet och krigsberedskap i kroppen som kräver massor av energi, kan man vara helt slutkörd och matt. Och naturligtvis rädd och orolig över att kroppen kan kännas så. Om du springer jätte jättesnabbt (kanske uppför trappor) om du snurrar runt snabbt i en gunga, om du andas snabbt och ”flåsande”, om du andas genom ett sugrör mm så känns det ungefär som när man får ”panik” det är alltså inte alls farligt, det känns bara läskigt. Man behöver få kontakt med kroppens ”lugn och ro” system- delen och hormoner i hjärnan som får en att slappna av, vila, sova, vara lugn, man behöver intala sin kropp att den inte BEHÖVER larma, det är ingen fara det är ok. Man behöver också få koll på om det är saker man inte GÖR, utan undviker, just för att man är så rädd att få ångestattack just där… Dessa situationer behöver man i små steg träna på att klara av, DÅ börjar man få kontroll över sin rädsla/ångest och behöver inte vara rädd längre, alltså sätter kroppens larmsystem inte igång, man får inte ångest i dessa situationer. Läs mera om ångest, fundera över alla frågor jag skrev överst, du kan kolla på ett TV program som heter din hjärna -stress, sändes för några veckor sedan, finns på SVT-play. Där beskrivs hjärnan och vårat stress/ångest system och Amygdala. Du är 14 år, det är också en period i livet då massor av hormoner snurrar i kroppen och påverkar oss mycket, humöret växlar, tankarna yr runt, kroppen ska utvecklas och allt känns nytt och annorlunda. Skriv igen i frågelådan och berätta mera om du vill. Kram från Snorkel