Jag har "spyfobi" och den är så jobbigt att leva med.

Hej, jag har det så otroligt jobbigt just nu. Jag har spyfobi och den börjar bli så jobbig att leva med, jag kan knappt äta längre, är rädd för att sova, åka bil, träna, minsta lilla symtom på att jag kanske kommer spy och jag får en ångestattack.

Har just nu världens migrän och känner verkligen att jag orkar inte mer, det är så jobbigt att gå igenom det här varje dag.

Mina föräldrar lyssnar inte, jag vågar inte gå till skolkuratorn för hon kontaktar alltid mina föräldrar och då blir dom arga. Vet inte vad jag ska göra längre, snälla hjälp.

Hej, tack för ditt brev.

Stark rädsla för att kräkas, eller "kräkfobi" är ganska vanlig form av ångest, troligtvis t.o.m. vanligare än fobi för djur. Det ger också väldigt starka ångestsymtom i kroppen.

Det skapar stort obehag i perioder, särskilt då tex "vinterkräksjukan" går som mest.

Det kan ständigt bli ett kontrollerande av kroppsymtom och undvikande av personer, platser eller situationer där man riskerar att möta någon med magsjuka eller riskerar att bli smittad. Du beskriver att du knappt törs äta, åka bil, träna eller något som kan göra dig illamående.

Man kan också hamna i att tvätta sig ofta, sprita händerna, svårt att hälsa på folk, inte kunna besöka kompisar med mera i en allt ökande ond cirkel för att undvika risken att bli sjuk eller illamående.

Och ett ”övertänkande” Kan jag blivit smittad, är det illamående jag känner, kontrollerade av minsta lilla ”pirr i magen”

Detta handikappar och minskar livskvalitén mycket.

All fobibehandling handlar om att förstå hur ångest fungerar, att undvikande (ständigt kontrollerade är också en form av undvikande) leder till en kortsiktig lättnad genast men en ökad ångest på sikt.

Att undvikande leder till ökad ångest i allt fler situationer. (läs mera om ångest på denna sida). man behöver fundera på vilka situationer man undviker, vad man gör för att "känna sig säker", göra en lista och kanske fundera på en hierarki, vilket är någorlunda lätt och vilket är svårast.

Sedan behöver man steg för steg närma sig de svåra situationerna istället för att undvika. Steg för steg träning.

Stegvis sluta med överdrivet tvättande, kontrollerade eller ständigt fråga efter om någon är sjuk, om det är sådana saker man gjort. Börja göra saker som man inte kunnat göra tidigare, som äta ordentligt, åka bil, träna med mera.

Att övervinna ångest handlar om att hantera ångesten, lära sig att man kan kontrollera den.

Ångest är hjärnan och kroppens livsviktiga system för att skydda oss från verkliga faror, som till exempel då vi blir överfallna, jagade av vilda djur eller håller på att bli överkörda av en bil. Det är en överlevnadsstrategi.

Hjärnan kan dock inte skilja på en "verklig fara" och något som vi bara TÄNKER är farligt och "obehagligt" som just tanken att bli sjuk och att kräkas. Något som bara är ”obehagligt” och egentligen inte kan skada oss, något som är ”farligt” bara i fantasin.

Och dessutom är det väldigt sällan som man ÄR så illamående så man kräks..

Dessa tankar och föreställningar skapar ett lidande och begränsat liv för dig, trots att du inte har kräkts på många år

Och säkert inte många gånger före det heller. Du får ”Tänk om” tankar-… tänk om jag blir sjuk, tänk om jag kräks, tänk om jag kräks HÄR, så att alla ser, det är vidrigt, hemskt, äckligt… och så vidare. Alla dessa tankar triggar igång din ångest, kroppens stress/ångestsystem. Hjärtat slår hårt i kroppen fr att pumpa blod ut i musklerna, så vi blir snabba och starka för att fly eller slåss mot verkliga faror, andningen blir snabb och ytlig av samma anledning, vi blir spända och beredda i kroppen, blodtrycket stiger så vi blir varma i kroppen, vi får tunnelseende för att ha allt fokus på faran. När vi flyr från den ilskna björnen, eller springer snabbt snabbt, så känns inte dessa symtom i kroppen konstigt, men när du sitter i bilen eller vid matbordet, för att äta, tänker ”skräcktankar” och ångesten, dvs alla ångest/stressymtom startar, så känns det verkligen obehagligt.

Man behöver få kroppen och hjärnan att förstå att det ÄR ingen fara, egentligen inte farligt, den behöver inte förbereda sig för att ”rädda vårat liv”. Vi behöver i stort sett göra tvärt om mot det beteende vi gör nu då vi har ångesten.. Då det gäller kräkfobi så är det svårt att ”träna på att kräkas” även om det förekommer sådan behandling (kräkmedel) utan att det handlar mest om att sluta med kontrollerande, kollande, spritande eller andra saker man GÖR eller undviker. Bryta övertänkande med mera. Viktigt också att andas lugnt, ända ner i magen, slappna av i kroppen, så spänningen i kroppen släpper.

Detta blir ett långt svar, så tipsar dig därför att på egen hand läsa på www.snorkel.se,

vår nya del om just tankar, och negativa tankar.

Finns olika övningar för att hantera orostankar. Men framförallt aktivt resa sig upp och bryta dessa, säga STOPP till sig själv.

Ältande, undvikande och kontrollerande är verkligen ett bevis på att ångest inte är logiskt. Har inte med förnuft att göra. Känslor utgår från hjärnans känslocenter, Amygdala, som sitter bakom örat, det är vår äldsta del av hjärnan.

Hjärnans nyare delar, som sitter under pannan, frontalloberna, därifrån utgår logiskt tänkande, planering, se mönster, följa instruktioner med mera.

När vi får ångest, hinner inte informationen gå genom frontalloberna, ska inte vara så heller.

Om du sätter handen på en het platta så ska du reagera instinktivt, rycka undan handen, så snabbt så att smärtan till och med kommer efteråt.

Du ska inte börja fundera, stämmer verkligen denna information, ÄR plattan varm, har jag bevis för det, vad kan jag göra för att få bort smärtan, är det bästa lösningen etc. etc.

INGEN tycker att det är trevligt att kräkas. (Men mår man väldigt illa så kan det faktiskt vara skönt efteråt)

Just detta med kräkfobi/ känslan avsky/äckel var väldigt viktig då vi levde som "grottmänniskor" då kunde vi inte googla på vad man kunde äta eller vad man blev sjuk av, utan vi behövde verkligen minnas och känna rädslan/den starka ångesten och akta sig/fly- om någon blev sjuk efter att ha ätit några giftiga bär t.ex., eller om vi själva blev sjuka verkligen minnas det vi blev sjuka av. Därför behövde vi denna ”överlevnadsstrategi”, denna känsla för att kräkas/må illa. Vissa människor har även idag en ökad känslighet, lättväckt ångest.

Vanligt också att man har mycket svårt att äta det man just åt innan man blev magsjuk, fast det kanske inte alls har med magsjukan att göra.

Ångest är som sagt inte logiskt, vi VET att saker inte är farliga, men vi följer känslan- obehaget/ångesten som säger FLY, AKTA DIG, just för att obehaget är så starkt.

Nu behöver vi inte denna färdighet på samma sätt, kring känslan avsmak/äckel men själva känslan finns kvar.

Läs mera på www.snorkel.se om känslor.

Det finns också en app, Skills snorkel reglera känsla, (använd kod x330) information och övningar för att minska starka känslor.

I vår app Snorkelövning så finns övningar i ”steg för steg” träning, alltså att i steg närma sig/göra, det som framkallar ångesten. Lyssna och öva.

Det finns även olika tekniker i lugn andning och avslappning för att kunna stanna kvar i situationen då man tränar stegvis närmande, man behöver slappna av och stanna kvar till ångesten lägger sig.

Berätta för dina föräldrar de behöver förstå hur du har det, visa dem ditt brev och svar. Ni kan tillsammans träna i steg. Hos elevhälsan på din skola, ungdomsmottagningen, eller på vårdcentralen kan du få hjälp om du inte klarar detta på egen hand.

Om du går in på webbsidan www.umo.se "att må dåligt" nedstämdhet/ångest så finns det en berättelse om "Olivia fick hjälp mot kräkfobi" som du kan läsa.

Det finns också väldigt mycket på nätet om just kräkfobi, om du vill läsa mera.

Det blev ett långt svar, hoppas att det kan vara till en liten hjälp på vägen.

Skriv igen om du vill och berätta om hur det gått för dig.

Kram Snorkel.