Jag har dödsångest.

Har så mycket ångest.

Har dödsångest. Har haft vad de tror var virus på balansnerven. Men de hittade en gammal skada. Blodkärlsnystan i hjärnan eller något annat, de vet inte riktigt.

Det ska inte vara farligt men är så rädd. Känner av konstiga känningar hela tiden. Är så rädd.

Svar; Hej, tack för ditt brev.

Dödsångest, så smärtsamt och svårt att kontrollera, och man är ju rädd för något som man med 100% säkerhet vet KOMMER att hända, förr eller senare, med precis alla människor, och det är omöjligt att veta när..

När du skriver att det eventuella ”blodkärlsnystanet” var ofarligt så förutsätter jag att det faktiskt är det.

Jag hoppas att du själv, med hjälp eller på egen hand tar mod till dig, ber om en konsultationstid, och får veta ordentligt vad detta är och beror på om du tycker att du inte fått tillräcklig information.

Sedan så kan din dödsångest finnas kvar i alla fall, ångest är ju inte alls logisk och bygger på verkligheten, utan tvärt om, den allra mesta ångesten bygger på våra ”överdrivna” rädslor, tankar, tolkningar, fantasier, och föreställningar.

För ofta kommer den där luriga tanken smygande… ”tänk om”… tänk om det är farligt ändå, tänk om det ändå händer något, tänk om de inte vet allt och så vidare, och så vidare..

Precis som du beskriver att du ”känner av konstiga känningar”, så har vi som en sorts inre ”scanner” som scannar av oss själva och omgivningen hela tiden vid ångest, för att upptäcka och fly/slåss mot ”verkliga” faror (vilda djur, bränder, inbrottstjuvar, överfall etcetera)

Då det vi är rädda för bara finns i våra tankar och föreställningar, så scannar vi ändå av hela tiden, och precis som du skriver så tycker man att man ”känner av” saker i tex kroppen, som sätter igång detta inbyggda larmsystem som ångest är, för att skydda oss.

Men det blir istället en ond cirkel av känningar i kroppen (ofarliga och naturliga) som man blir rädd för, signaler går ut i kroppen att det är ”fara” och kroppen förbereder sig för att slåss eller fly genom att tex hjärtat slår hårt och snabbt och andningen blir snabb och ytlig, för att pumpa blod ut i musklerna, så att vi blir snabba och starka.

(Du kan läsa mera om ångest och vad som händer i kroppen på denna webbsida under VAD ÄR)

Ångesten hämmar, hindrar och får oss att inte leva som vanligt, för att hantera och övervinna ångest handlar det mycket om att INTE låta ångesten styra, utan att göra (stegvis) just det vi inte vågar. Göra de sakerna som ångesten hindrar oss att göra. (jag törs inte men jag gör det ändå)

Jag vet inte hur ångesten påverkar ditt liv, hur den styr och hindrar dig, men du kan läsa mera om ångest och vad man kan göra på webbsidan under VAD GÖRA.

Tankar är ju inte någon sanning, utan just tankar, men vi har en tendens att tro på dem, följa dem och låta dem styra oss.

Åtminstone de negativa tankarna. De positiva, de som handlar om att vi har gjort ett jättebra jobb, duger som vi är, är älskade, duktiga, fina, bra på många saker och så vidare, de tror vi oftast inte på utan ifrågasätter och tvivlar.

Tankar är som att ha någon på axeln hela tiden som säger åt oss saker, varnar oss, dömer oss, tvivlar, säger negativa saker om oss och så vidare. Om du föreställer att du hade en livs levande person som gick bredvid dig hela tiden och sa negativa profetior om dig, det du gör och om det som kan hända, såklart att det skulle påverka en, eller hur.

Så fungerar negativa tankar som man har om man lyssnar och tror på dem.

Att bokstavligen säga STOPP till sina negativa tankar, distrahera sig, aktivera sig med något annat, bara låta dem segla förbi som moln på himlen, utan att fastna i dem och utan att agera efter dem,

(nu kom en sådan där jobbig tanke igen och där försvinner den och en tanke på att jag vill äta en glass dyker upp istället..)

Att tvinga sig själv att inte få tänka tankarna blir omöjligt, (säg till dig själv, jag får INTE tänka på en rosa elefant, absolut inte tänka på en rosa elefant, inte tänka på de rosa öronen, den rosa snabel och så vidare, då är det precis det man tänker på, eller hur?)

Så träna dig bara på att låta dem komma och gå. (Det finns fler tekniker i att hantera negativa tankar på Appen Snorkelövning)

Acceptans är en annan färdighet, att acceptera det man inte kan förändra och påverka, se verkligheten som den är. Döden är något som nog de flesta människor skyr, men som sagt, 100% av oss kommer att dö förr eller senare.

Att träna på att acceptera livet som det är, är tex att acceptera den ständiga ovisshet vi lever i, att vi faktiskt inte vet vad som kan hända nästa sekund ens.

Istället för krampaktigt kämpande emot något, att tänka och känna ”jag vägrar, jag vill inte, jag klarar inte” att acceptera att så här ÄR det, hur mycket jag än är mot det, ogillar eller hatar det. När dessa tankar och känslor om NEJ, JAG VÄGRAR- kommer, så kan det hjälpa att jobba med tekniker att andas lugnt ända ner i magen, slappna av i hela kroppen, och istället tänka jag vill inte detta men så här är det, och livet går vidare.

Det finns avslappningsövningar och andningsövningar på denna webbsida och i Snorkels App Snorkelövningar, som du kan ladda ner gratis.

Öva då du inte är i affekt, för att kunna då det är riktigt jobbigt.

Grejen är också att ta vara på den tid man har, att leva fullt ut här och nu. Framtiden vet vi ingenting om och vi kan inte påverka det vi inte vet något om.

Det vi kan påverka är NU. Medveten närvaro, mindfulness, handlar om att öka vårat medvetande, vår uppmärksamhet mot just här och nu och det som händer omkring oss.

Att träna på att styra vårt fokus och uppmärksamhet till nuet. Ofta är vi inte i nuet, utan vi ältar och grubblar över saker som redan hänt och som vi inte kan påverka, eller oroar oss, stressar och får ångest inför saker som kanske kommer att hända i framtiden, men som vi inte vet.

Och en massa energi går åt till detta, energi som vi kunde ha glädje av just nu istället.

På webbsidan, i Appen Snorkelövning och även i Appen Skills Snorkel reglera känsla använd kod x330, finns information om och övningar i just medveten närvaro.

Hoppas att detta kan vara en liten bit på vägen ur detta svåra jobbiga du upplever. Skriv igen till frågelådan om du vill. Om du känner att du inte kommer ur detta på egen hand, så prata till exempel med den läkare du hade/har kontakt med, om att du behöver hjälp med någon att prata med.

Vänliga hälsningar Snorkel