Ångesten börjar komma tillbaka.

Hej!

Jag är en tjej på 13 år och jag har haft en jätte tuff vår med mycket ångest och väldigt mycket stress.

Allt det här med ångesten slutade med att jag inte gick till skolan, och det höll på under mer än en månad.

Nu när vi har haft sommarlov och jag har börjat 7:an på en ny skola. Det kändes bättre de 2 första veckorna men nu så känner jag att ångesten kommer tillbaka och jag vet inte vad jag ska göra. Jag är för rädd att säga till en lärare och mina föräldrar, Vad ska jag göra.

Och jag kan även nämna att på kvällarna oftast innan jag ska sova så hör jag en röst i mitt huvud som antingen säger saker som jag har hört under dagen eller så säger den elaka saker, vad ska jag göra?

Hej, tack för ditt brev.

Du har haft en tuff och svår vår, haft mycket stress/ångest som ledde till att du inte klarade av att vara i skolan. Efter sommaren har du genomfört ett skolbyte, med alla förändringar det innebär.

I början kändes allt bra men nu har din ångest börjat komma tillbaka.

Du skriver att du är rädd att berätta för din lärare eller för dina föräldrar, vad är du rädd för?

Att de inte ska tro på dig, bli arga, inte kunna hjälpa?

Nu går du ensam med din stress/ångest/oro och blir säkert allt mer förtvivlad och osäker. Du behöver berätta för att få förståelse, hjälp och stöd med att jobba för att hantera och övervinna din ångest.

Du är så ung, då behöver man hjälp av sina föräldrar.

Visa dem ditt brev hit till Snorkel och ditt svar, om det blir lättare.

Eller skriv ett brev till dem då du berättar om hur du mår och vad du känner.

Ångest är smärtsamt och mycket obehagligt ibland, men inte på något sätt farligt. Som du säkert redan vet så är ångest kroppens reaktion på en "fara" det är en överlevnadsstrategi som vi haft sedan vi var "grottmänniskor", och helt avgörande för mänsklighetens varande och, fortlevnad och utveckling.

Även idag är det viktigt, än om vi inte alls lever med "faror" på samma sätt som förr, då giftiga växter, farliga djur och insekter, vattenmassor och jordskred, och andra krigsinställda infödingar var en stor del i vår vardag.

Vi upplever en "fara, ett obehag", ofta är reaktionen inlärd utefter tidigare erfarenheter, (och vi har som en "inbyggd scanner" som scannar av omgivningen efter dessa faror vi är rädda för.)

Hjärnan signalerar FARA och hela kroppen ställer in sig för att kämpa eller slåss, fly eller undvika denna "upplevda fara, kämpa för överlevnad.

Om man blir jagad av ett livsfarligt djur, och man måste använda alla sina sinnen för att fly och slåss mot detta djur, så behövs en massa "extra styrka" i kroppen.

Hjärtat pumpar snabbt, slår hårt, pulsen ökar och andningen blir snabb och ytlig. Detta för att blodet snabbt ska ut till musklerna för att göra oss starka och snabba, andningen blir snabb och ytlig för att syresätta blodet snabbt, av samma anledning. Vi får tunnelseende- allt fokus på faran, inget annat ska ta uppmärksamheten, kroppen blir spänd och beredd på aktivitet..

Det är även så att det vi uppmärksamma förstärks och ökar (visst har du sovit bredvid någon som snarkar extra högt, man kan inte tänka på något annat, känns som det ekar i hela rummet) .

Andra funktioner i kroppen sätts i vila, då de inte behövs i kriget för överlevnad, tex matsmältning, vilket ger olika symtom från mage och tarm med mera.

Det händer mycket i kroppen.

Våra tankar blir också helt fokuserade på allt detta med "faran" och det som händer i kroppen.

Du skulle inte reagera på detta OM du blev jagad av ett farligt djur. Men om man är hemma i soffan, eller ska åka till skolan, börjar tänka på något man tycker är hemskt, som till exempel skolan, så känns det jätteobehagligt och man vill undvika det jobbiga och stanna hemma.

Eller om man har panikångest och "faran" är minsta lilla pirr i magen och en stark rädsla för att få en attack, och just denna rädsla driver igång hela alarmsystemet/paniken, så blir det också mycket obehagligt.

Har du fått hjälp, har ni pratat och tränat "krisfärdigheter" och strategier för känsloreglering och för att hantera ångest och minska stress?

Man behöver få igång kroppens andra system "lugn och ro" systemet. Man behöver närma sig i steg ”steg för steg träning” det man är rädd för, och man behöver återhämtning och vila.

Mat, sömn, fysisk aktivitet och positiva aktiviteter.

Om man som du kämpar och kämpar med att få bort ångesten, är fullt krigsberedd, andas snabbt och ytligt, har fullt fokus på "faran" spänner hela kroppen, och "tänker paniktankar" (varför släpper det inte, står inte ut, detta är så fruktansvärt, vad ska jag göra osv.) just för att du är så rädd att det inte ska släppa, så tar det mycket längre tid att det släpper, ångesten sjunker.

Man får ytterligare en mycket obehaglig erfarenhet- nästa gång i en liknande situation blir man jätterädd att det ska bli så igen- och så börjar alarmsystemet gå igång just av den rädslan... I en ond cirkel.

Det blir så till slut att man undviker fler och fler situationer.

Du har stark ångest på kvällen då du ska sova, tänker negativa tankar om dig själv och vad som händer. Du dömer säkert dig själv.

Det känns som en röst som dissar dig. Tankar är som vårat ”prat med oss själva” Om man hade någon som gick bredvid och hela tiden sa till en hur dålig man var, fel, eller hur man kunde misslyckas, då skulle man till slut tro att det var sant.

Så kan det bli med tankarna, man tror på dem till slut.

Men tankar är bara tankar, ingen sanning. Träna på att stoppa dig själv, göra något annat då negativa tankar kommer.

Om det blir för svårt så kan du behöva hjälp från till exempel Bup för att lära dig hantera din ångest och ångesttankar.

Så det är viktigt att du berättar för mamma och pappa.

På denna webbsida, där man under VAD ÄR och VAD GÖRA hittar strategier och verktyg för att på olika sätt träna sig i att hantera ångest, alltså inte bli så rädd när den kommer, utan bemöta alarmsystemet (om man inte behöver fly eller slåss) med att så att säga- säga till kroppen, "det är ok, lugna ner dig, behövs er inte fly eller slåss"

Viktiga strategier är att andas lugnt, slappna av, distrahera sig själv, skifta fokus, göra saker som får igång lugn o ro-systemet (ta ett varmt bad/dusch, smörja in sig, se vackra minnesbilder, lyssna på vacker musik med mera.

Läs mera på www.snorkel.se

Gärna tillsammans med dina föräldrar och sedan visa din lärare.

Läs om Oro/ångest, starka känslor och stress, vad är och vad göra.

Snorkel har också två appar

Snorkelövning, med olika röstövningar i avslappning, lugn andning, steg för stegträning, krisfärdigheter med mera Skills Snorkel reglera känslor, använd kod x330, handlar om känslor varför vi har dem, beteenden kopplat till känslor. Och övningar för att minska starka känslor.

Stoppa sig själv, andas lugnt och slappna av. Och sedan göra tvärt emot, inte undvika utan göra det man är rädd för i steg framåt.

Hoppas detta var en bit på vägen. Vänta inte, gå inte ensam med din stress och ångest.

Berätta för dina föräldrar.

Ni kan läsa mera tillsammans på denna webbsida. Skriv igen i frågelådan om du vill. Kram Snorkel