Ångest och s-tankar, vad ska jag göra? Vågar inte berätta.

Hej, jag behöver HJÄLP!

Jag är en tjej som är12 år med ångest och självmordstankar men vågar inte prata med någon.

Jag vet inte hur jag ska säga det. Och vi bråkar väldigt mycket.

Jag har försökt att ta mitt liv men är rädd att jag bara får skador och inte dör. Skolan hatar jag så jag vet inte vart jag ska ta vägen.

Snälla svara! Hur ska jag berätta för mina föräldrar att jag har ångest?

Hej, tack för ditt mail.

Då man har tankar på att inte vilja leva, vilja ”försvinna” brukar det handla om att man ”absolut inte vill ha det som man har det” att man inte lever det liv man vill och orkar leva.

Att man har svårigheter i sitt liv som man inte klarar av att hantera och som ger starkt obehag och ångest.

Denna starka ångest ”gör ont” är smärtsam, och han vill bara fly bort ifrån den, ”få slut” på den, som är en naturlig reaktion vid ALL ångest- att fly bort och slippa/undvika den.

Typiska tankar som brukar komma INNAN tankar på att inte vilja leva är;

"Jag kan inte ta mig ur det här"

"det kommer alltid att vara så här"

"det här är outhärdigt"

”jag står inte ut”

Kom ihåg att de känslor (ledsen, rädd, skamsen eller något annat) du upplever är sanna.

De är också plågsamma, men samtidigt, hur konstigt det än kan låta, helt ofarliga. Det är känslor helt enkelt.

Känslor VILL få oss att agera och reagera på saker ”som inte är som de ska” för att SKYDDA oss.

(Du kan läsa mera på Snorkels webbsida om känslor, varför vi har dem, deras funktion. Och hur man kan reglera starka känslor.)

Och kom ihåg att tankarna här ovanför är just TANKAR och ingenting annat.

Tankar är ingen sanning, man kan tänka vad och hur tokigt som helst, fantisera, drömma, inbilla sig, hitta på etc, tankar behöver inte innehålla en uns sanning.

Det är stor skillnad på att tänka tankar, och på att FAKTISKT FÖLJA DEM, AGERA OCH GÖRA SAKER EFTER DEM.

Det är inte fel, dåligt eller svagt att tänka tankar på att inte vilja leva, att ha ångest som känns omöjligt att klara av, det är ett försök till att hantera svåra problem när vi upplever dem som omöjliga att stå ut med, man vill fly ifrån starkt obehag.

När vi upplever det som om detta aldrig kommer att sluta, och att det är omöjligt att stå ut. På ett sätt kan man se tankar på att inte vilja leva som ett försök att lösa dessa ”problem” dessa tankar att jag ”klarar inte detta” , och så TÄNKER man en lösning (den värsta men ändå..)

När man tänker dessa tankar, kan man stanna till och ställa sig de här två frågorna;

1) Vilken känsla skulle jag vilja bli av med genom att sluta existera?

2) Vilket problem skulle vara löst om jag inte existerade längre?

Vad är det jag vill fly ifrån?

En sak som kan vara bra att göra när man märker att man har tankar på att inte vilja leva, är att försöka fundera på dom frågorna, och även prata om dom med någon man känner förtroende för, inte gå ensam med sina tunga tankar.

Har det hänt något särskilt tungt och svårt i ditt liv?

Har du gått långe i en svår livssituation som gör att all ork, kraft och lust försvunnit?

Vilka starka känslor har du? Varifrån kommer dina tankar om att något är ”hopplöst, ingen idé?

Vilka förändringar vill och behöver du i ditt liv för att ditt liv ska kännas värt att leva?

Vad behöver du jobba för att acceptera, ”det här kan jag inte förändra”, i ditt liv? (Läs mera om acceptans på webbsidan)

Just detta att prata med dina föräldrar, som ju är jätteviktigt så att du får förståelse, och hjälp, ha en krisplan, och att ni kan behöva hjälp från BUP för att komma tillrätta med och förändra svåra saker i ditt liv, verkar vara det som är svårast för dig.

Hur tänker du, vad är du rädd ska hända, rädd att de inte ska förstå?

När det är svårt att berätta kan det underlätta att skriva ett brev, skriva ner sina tankar och känslor, sin rädslor, som man kan ge någon av föräldrarna så att de kan läsa och tänka efter lite innan ni pratar mera. Eller ett mail, Du kan också visa dem ditt mail och svar hit till frågelådan.

Ni kan sedan läsa mera tillsammans på webbsidan och fundera vad ni kan göra tillsammans för att du skulle kunna må bättre. Vad som väcker din ångest.

Viktigt att ni kontaktar skolan och din mentor, vilket stöd behöver du där, vad är svårast, jobbigast, hur skulle det vara för att kännas bättre, fungera bättre. Osv.

Det finns bra sätt för hur man kan förändra känslor, eller acceptera känslor, även om de är mycket starka och jobbiga. Och om man pratar med någon kan man få hjälp att lösa problem som kan verka omöjliga att lösa.

En annan sak som kan vara bra att göra då man märker att man har tankar på att inte vilja leva, är att göra upp en liten KRISPLAN på saker man kan göra tills det starkaste obehaget lägger sig.

Det viktigaste är att det är en ganska enkel plan som man kan följa även om man mår dåligt.

Att faktiskt aktivt GÖRA något, resa sig upp och aktivera sig, för att bryta att man fastnar i negativa tankar, det räcker inte med att tänka ”jag ska/får inte tänka så här”.

Exempel på saker i en krisplan

- Inte vara ensam, man kan försöka ha sällskap av någon eller prata/chatta med någon. (ha förslag på vem/vilka)

- Göra saker som man brukar tycka om, eller som brukar göra en glad i vanliga fall. (ha tydliga exempel i din krisplan) även om det inte känns lockande i stunden.

- Göra något som man brukar lyckas med t.ex favorit kakan, (ha tydliga exempel i din krisplan)

- Ökad fysisk aktivitet ( armävningar, "heta stolen", springträna) - Avslappningsövningar, mindfulness och självtröst. ( se krisfärdigheter)

- Göra saker som fungerat vid tidigare tillfälle då jag mått dåligt.

- Se också "krisfärdigheter" under fliken "vad göra".

Det är viktigt att prata med någon om dina tankar, berätta hur du tänker och känner. Var inte ensam med dem! Om det absolut inte går att berätta för någon av dina föräldrar, kan du prata med någon annan vuxen i din närhet?

En släkting, mor/far föräldrar, moster/faster, god vän etc. Så att den personen kan vara ett stöd då du ska prata med dina föräldrar.

Det är också viktigt att välja ett bra tillfälle, då man har tid och kan lyssna fokuserat.

Säg att du vill prata om något viktigt, att du är rädd/orolig för deras reaktion, och att du vill att de lyssnar noga. Och att du vill att ni läser tillsammans på webbsidan, kanske just om tankar på att inte vilja leva, innan ni pratar mera.

Det finns alltid en möjlighet att förändra en situation och en känsla, även om det inte känns så just då det är som jobbigast.

Tankar påverkar och styr oss väldigt mycket, det är vårat ”självprat” och som att ha någon som går bredvid hela tiden och kommenterar det vi gör och det som händer.

Tankar är ingen sanning, men om vi TROR på tankarna, om vi FÖLJER dem, så får det konsekvenser för oss.

Tror på att vi kommer att misslyckas, inte kan, är för svårt, inte är ok, inte är gillade etc.

Ofta tror vi och följer de negativa tankarna, men inte de positiva, att vi kan, klarar, kommer att fixa, är bra på detta, är fina, trevliga, älskade etc.

De tankarna tvivlar vi på hela tiden.

På denna webbsida, som handlar om psykisk ohälsa hos unga, finns en mängd information och verktyg, strategier för att hantera psykisk ohälsa. .

Annat som kan vara till hjälp, då du fastnar i dina negativa tankar, när de kommer, är att ifrågasätta dem lite, inte ta dem för annat än tankar, inte någon sanning.

Det är en skillnad att tänka;

-Jag ger upp! eller -Jag ska pröva ett annat sätt

-Jag kan inte göra bättre eller -jag kan alltid bli bättre

-jag kommer aldrig att klara det eller -jag ska lära mig hur man gör

-Det här är för svårt eller -Det här kanske tar lite längre tid

Man kan också träna på att föreställa sig sina tankar som kommer och går, som en kassörska som sitter vid löpandebandet på affären.

Hon tar upp en vara, tittar på den, scannar av den och låter den försvinna på bandet, och tar en ny vara.

Hon fastnar inte vid en vara, börjar titta noga, fundera var den kommer ifrån, vad den ska användas till, om den är bra eller dålig.

Träna på samma sätt med dina tankar

”där kom en tanke att… den gör mig orolig, där kom en tanke att.. o.s.v släpp den sedan.

Medveten närvaro, att styra sitt medvetande och sitt fokus, är en annan strategi.

Träna på att vara här och nu istället för att fastna i tankar på saker som redan hänt, som vi inte kan göra ogjorda, eller oro iför framtiden som vi inte vet något om.

Det finns en hel del övningar och information på webbsidan och i våra appar. Skills reglera känsla och Snorkelövning.

Vem kan du berätta för om hur du tänker och känner? Vem kan stötta dig, hjälpa dig att få kontant inom vården om du behöver?

DET FINNS HJÄLP ATT FÅ!

Ni kan också göra en ”krisplan” tillsammans och prata om vad du kan göra nästa gång du står inför starka känslor eller en svår situation. Tillsammans veta hur du kan reglera dina starka känslor. ”STÅ UT” till det värsta lagt sig.

Jobba för kortsiktiga och långsiktiga mål och förändringar.

Hur vill du att det ska se ut och fungera i ditt liv. Vad kan göras så att skolan fungerar.

Tipsar också om att ladda ner Snorkel känsloreglering Skills Uppsala Snorkel reglera känsla, använd kod x330 (gör sedan eget enkelt lösenord).

Och appen Snorkelövning, med många röstövningar att använda i svåra situationer.

Som handlar om känslor, varför vi har dem, beteenden som hänger ihop med känslor.

Du kan också prova beteendeanalys, finns på webbsidans startsida.

Ett sätt att se hur man fastnar i negativa beteenden, och hur de påverkar på kort och lång sikt.

I ditt fall att du i ”kris” tänker tankar på att inte vilja leva, inte vilja existera.

Man kan lära sig om sig själv, beteendemönster, konsekvenser och fundera på alternativa sätt att hantera situationer.

Hoppas detta kan vara en bit på vägen, skriv igen i frågelådan om du vill. Kram Snorkel