Ångest efter jobbig händelse

hejhej. jag är en tjej på 13 år som har ett problem. Jag är oroad och rädd nästan hela tiden. för lite mer än ett år sedan var jag med i en olycka som kanske gjort att jag blivit räddare. men de mesta kom för 2 månader sen då vi flög hem från mallorca jag och min familj. det var en hemsk flygning och jag trodde att jag skulle dö. Det var verkligen en hemsk flygning då typ alla på hela planet grät eller skrek. sen dess har min oro ökat och jag mår väldigt illa på kvällarna. jag är rädd för det mesta. detta hindrar min vardag då jag ofta mår illa och vågar knappt göra någonting utan att vara orolig och rädd. vad ska jag göra för att sluta vara så rädd? tacksam för svar MVH

Hej, tack för ditt mail. Rädsla är något helt naturligt och väldigt viktigt för oss människor, för att vi ska "överleva" Rädslan gör oss vaksamma och förberedda vid verkliga faror, t.ex. vi ser oss för innan vi går över gatan, vi äter inte saker vi vet/tror är giftiga, vi går inte fram till en ilsken hund m.m. Då är rädslan och obehaget något som talar om för oss att vi ska "akta oss" vara försiktiga, och den är befogad, alltså rädslan hänger ihop med den verkliga faran. Problemet med rädsla och ångest,(som är stark rädsla med starka kroppsliga reaktioner som t.ex. hjärtklappning och snabb ytlig andning, läs mera under "vad är ångest") är att den inte skiljer på en verklig upplevd fara i nuet, eller en fara som vi "bara tänker oss" och alltså inte kan skda oss eller vara "farlig" på riktigt.. Man blir lika rädd och det känns på samma sätt. Du var med om en bilolycka för ett år sedan, som naturligtvis gjorde dig mera rädd och vaksam. Sedan då du var med om den mycket obehgagliga flygresan, så har din rädsla fått "full fart". Du har en ständig oro, rädsla och skräck, som t.o.m. gör dig illamående. Och som begränsar ditt liv. Vilken människa som helst vill undvika obehag skräck och "farliga situationer" och kopplat till just rädsla och ångest är att man undviker och flyr ifrån situationer man upplever som "farliga" eller som väcker obehag och rädsla. När man undviker, slutar göra vissa skaer eller vara på vissa platser, så blir livet mer och mer begränsat, man blir också mer och mer rädd, blir fler saker man måste undvika och "skydda sig" ifrån, i en ond cirkel. Man känner sig aldrig trygg. När man som du varit med om skräckupplevelser som du varit genom bilolyckan och flygresan, så kan man utveckla en särskilt typ av ångest som heter PTSD, (post traumatiskt stressyndrom) efter ett trauma. DEt innebär att man får minnesbilder, känner igen ljud eller lukter från traumat, som ger ångest, att man "återupplever den traumatiska händelsen" och att man "gör allt" för att slippa dessa minnen och det starka obehag det väcker.. Är det så för dig?? Vad man kan göra för att minska ångest, lära sig att hantera och klara av ångest är att "utmana" sina rädslor och de situationer man blir så rädd/ångestfylld i. Göra just det man blir rädd för. Alltså istället för att undvika, inte våga göra saker eller vistas på vissa platser, göra just det som ÄR så läskigt!! Man tränar ofte dessa saker i små steg, efter att man har kartlagt, "kommit fram till" vilka situationer ångesten väcks i och vilka saker det är man inte vågar göra.. Man kan också behöva träna avslappning och lungnande andning, för att klara av detta. För det är ju så, att de allra flesta gångerna är man rädd helt i onödan, det är inte farligt eller kan hända oss något, fast vi TROR det och är rädda för det. Vilken hjälp har du, vet dina föräldrar och din omgivning hur du mår och känner? Har du någon som kan förstå och stötta dig? Har du någon kontakt på skolan, ungdomsmottagning eller BUP?? Om man har lättare rädslor eller ångest, kan man klara av detta på egen hand, eller kanske tillsammns med familjen. Det är därför en sådan här sida, om ångest och vad man kan göra, finns. Men om rädslan har blivit väldigt stark tar över och begränsar livet mycket, så behöver man mera hjälp. Prata med din mamma och pappa, läs mera tillsammans på den här sidan om ångest och om vad man kan göra. Kontakta någon på din skola eller BUP, om du känner att det blir för svår att klara detta på egen hand. Skriv igen om du vill, många hälsningar Snorkel.