Ångest

Hej, tack för ditt mail.

Du har inte skrivit VAD och NÄR din ångest väcks, eller vad du idag gör för att hantera/minska/slippa din ångest.

Ångest kan man ha av många olika orsaker, dels för att man verkligen lever i en ”farlig miljö” kanske med alkohol, droger, våld mm, då är det ju inte en själv som ska hantera ångesten utan man behöver hjälp med förändring i sin miljö.

Ångest och rädslor lever vi alla med i olika grad, ångest- dvs vårat "stress och larmsystem" har vi alla och det triggas igång av verkliga faror och faror som vi bara tänker, som bara finns i vårat huvud utan att vara något direkt hot för oss i stunden.

Larmsystemet kan inte skilja på verklig fara och faror vi bara tänker kan hända, det kickar igång för att "varna och förbereda oss för att fly eller slåss mot hotet". Det är en "överlevnadsstrategi" och har varit livsviktigt för oss i vår utveckling.

Då vi levde som "grottmänniskor" fanns väldigt många direkta faror och hot. Om det är en verklig fara, t.ex. en bil som kör mot oss på fel sida av vägen, jagad av en ilsken björn eller att vi överrumplar en inbrottstjuv då vi kommer hem, så är larmsystemet till livsviktig hjälp genom att göra oss snabba, starka och fokuserade.

Då faran bara finns i vårat huvud så känns alla de kroppreaktioner som startar mycket obehagliga, gör rädslan och obehaget värre, hjärtat slår snabbt och hårt för att pumpa blod ut till musklerna, för att vi ska bli snabba och starka, andningen blir snabb och ytlig för att syresätta blodet av samma anledning, vi får tunnelseende (alltså minskas synfältet) för att vi ska ha fokus på faran, man kan bli svettig, varm, kroppen blir spänd och beredd mm.

(läs mera under VAD ÄR oro/ångest och varför man har ångest)

Ofta flyr vi eller undviker den "tänkta faran/hotet, just för att det känns så obehagligt. t.ex. går hem från skolan om ångesten startar i skolan, lämnar affären om ångesten startar där, eller om ångesten väcks av tanken på att möta en orm så undviker man skogen, kan inte gå i gräs etc.

Detta fungerar kortsiktigt men på längre sikt lär vi oss inte att hantera, klara av svåra situationer och hantera ångest, för egentligen ÄR ju inte svenska ormar och att redovisa i skolan "fara och hot" .

Undvikandet kan leda till att ångesten ökar till allt fler och fler situationer, att ångesten begränsar ens liv och man utvecklar en ”ångestdiagnos” (social ångest, fobier, panikångest mm)

För att lära sig hantera och därmed minska sin ångest kan man träna på att stanna kvar och klara av, lära oss att hantera och minska ångesten inför det vi är rädda för.

Man gör ofta detta stegvis ”steg för steg träning” börjar med det minst svåra och jobbar sig fram.

Om man hela tiden undviker och flyr från TÄNKTA FAROR, så blir man allt mera ångestfylld i allt fler situationer, man tänker och tror att det "jobbiga svåra" kan hända/dyka upp nästan var som helst, det SKULLE ju kunde hända, TÄNK OM det hände osv och så blir livet allt mera begränsat och vi blir allt mera ångestfyllda och rädda.

Har inga andra strategier än att fly undan. Det är lättare att beskriva detta då det handlar om antingen direkta faror (som björnen) eller saker som egentligen inte alls ÄR farliga (skolan, att redovisa, svenska spindlar mm) sedan finns det saker som faktiskt kan hända, och faktiskt är en VISS LITEN RISK, som då risken att drabbas av cancer av avgaser. Eller att krocka med bilen, krascha i ett flygplan, påkörda då vi cyklar, båten sjunker, få i sig en giftig svamp då man äter svampstuvning, få nedsatt hörsel av hörlurar, nedsatt syn av att använda dator och mobilskärmar, biten av en orm, hund, geting, bli smittad av maginfluensa eller annan influensa då man träffar andra människor, mm mm.

OM vi tog alla dessa eventuella faror på största allvar, alltså gjorde allt för att skydda oss mot dem och undvika dem, så skulle vi leva ett mycket handikappande liv, isolerade och utan att komma någonstans eller utan att kunna vara bland andra människor.

Det finns faror ja, och det finns alltid en viss liten "risk" med nästan allt, men vi behöver ta den risken, leva här och nu och njuta av livet.

Om vi ständigt går omkring och oroar oss, ska vara på vår vakt, inte utsätta oss för något, så blir det inte mycket kvar av "livet"..

Vi behöver lära oss att leva med "ovissheten" att vi faktiskt inte riktigt vet vad som påverkar och kan skada oss.

Naturligtvis ska man inte göra saker vi VET är farligt eller skadligt för oss, t.ex. äta flugsvamp, eller sätta oss varje dag bakom en bil på tomgång och andas in alla avgaser, på sikt är det naturligtvis inte bra för vår kropp, eller klappa huggormar.

Vet dina föräldrar om din ångest? Skulle önska att du tillsammans med dem, läste detta svar, tittade på ett TV-program med Anders Hansen, DIN HJÄRNA, det sändes för nåra månader sedan och finns på SVT-play, det handlar om hjärnan och stressystemet.

Och sedan då läsa mera på denna webbsida om just oro/ångest, vad det är och vad man kan göra.

Det står beskrivet om steg för steg träning, exempel på hur man kan göra.

Det finns många olika strategier på denna webbsida och i våra appar (läs under appar på webben) om just att reglera, minska starka känslor och hantera ångest.

Appen Snorkelövning och även appen Skills Uppsala reglera känsla, (använd kod X330 och gör sedan ditt eget lösenord.

Hoppas att detta var en liten hjälp på vägen. Läs också andras frågor/svar i frågelådan om oro/ångest.

Skriv i frågelådan igen och berätta mera om du vill. Kram Snorkel