Funderar på meningen med livet

Hejsan Snorkel !! Jag känner mig ganska ensam även om allt verkar perfekt i min omgivning så är det inte egentligen .... Nuförtiden undrar jag mycket om meningen med livet , och varför ska JAG existera i en värld som för det mesta ignorerar mig och som får mig att känna mig osynlig på något sätt ...

Hej, tack för ditt mail. Det är tunga funderingar du har, men funderingar som nog alla kan känna igen sig i. -Vad är meningen med livet, varför finns jag, hur ser världen ut etc. I tonåren är det vanligt att man börjar fundera över sig själv, vem man är och över sin omgivning. Några säkra svar finns ju inte, både man själv och omgivningen är ju inte statisk utan förändras och utvecklas hela tiden. Ibland är man inte nöjd eller lycklig över hur man själv är, hur omgivningen är eller hur världen i stort ser ut och fungerar. Om man fastnar i dessa negativa tankar så är det lätt att känna sig liten, osynlig och att allt saknar mening. Det kan vara bra att bolla sina funderingar med någon vuxen, antingen någon från elevvården eller någon annan vuxen. Någon som du kan få stöd av och som du kan prata med om din ensamhetskänsla. Det är viktigt att se att saker och ting inte är antingen eller, utan både och, samtidigt. Både bra och dåligt, både fantastiskt och hemskt, perfekt och inte.. Att det ibland är svårt att se någon mening samtidigt som allting har en mening och betydelse. Att det mesta i vår natur fyller en viktig funktion. Att vara medvetet närvarande i nuet, lyssna på fågeln som kvittrar, lukta på en blomma, känna vinden mot huden, se vacker natur. Sådant kan få en att känna mening med livet. Det är också viktigt att fylla sitt liv med sådant som man tycker om och finner glädje av, att ha balans mellan "måsten" och "nöje". Träffa vänner, ha intressen, att sköta om sig själv, att hjälpa andra etc. är saker man mår bra av. Läs mera på hemsidan om "mindfulness". Hälsningar Snorkel