Tänker negativa tankar om mig själv när jag äter.

Hej jag är 12år och väger runt 50 kilo och är 157 lång

Jag går lätt upp i vikt även fast jag knappt äter något och tränar nästan varje dag detta får mig att må dåligt och jag skäms mycket när jag äter, jag tänker ofta att folk typ tänker "ska grisen äta ännu mer" så jag äter nästan aldrig skol maten och när jag väll gör de så spyr jag upp den.

Jag vet inte vad jag ska göra, jag vill gilla min kropp men hur ska man gilla något ingen annan tycker är fint eller en själv?

Hej, tack för ditt brev.

Du är du har blivit fixerad på din vikt, din kropp och en rädsla för att gå upp i vikt, tänker negativa tankar om dig själv, att du är ”tjock”. Du VILL tycka om och trivas i din kropp men vet inte hur, du fastnar i dina självdömande tankar.

Du har börjat strula med mat, skriver att du knappt äter något och tränar nästan varje dag. Du får skuldkänslor och "katastroftankar" då du äter, och kräks upp skolmaten, det är faktiskt allvarliga varningstecken.

Du är ung, bara 12 år, fortfarande på gränsen till att vara ett barn, och under både ”barn och ungdomsåren” så har man mycket av "barnårens" underhudsfett kvar, och man kan se och väga väldigt olika eftersom man utvecklas och kommer i och ur puberteten väldigt olika denna period.

Du är absolut inte tjock, tvärt om så ligger du precis på gränsen till undervikt för att vara så ung.

Börjar man trassla med vikt och mat, så kan man hamna i en ätstörning.

En ätstörning är inget att leka med, utan är en allvarlig sjukdom med svåra konsekvenser för kroppen och psyket, och är svårt och tidskrävande att ta sig ut om man väl fastnat där.

Du skriver att du ”försöker att knappt äta något" och det ger också kroppen ”falska signaler” .

Äter man för lite, får inte i sig den energi kroppen behöver så ställer det in sig på ”svält” och går på lågenergi, allt för att ta till vara minsta ”droppe” av näring den får, alltså förbränner man och gör av med mycket mindre.

Man behöver äta frukost, lunch och middag, och mellanmål. Särskilt då man växer och utvecklas. Det är viktigt att du äter som du ska.

Träning är ok och bra för kroppen, men inte varje dag, och inte som en ”stress” för att reglera det man ätit.

Varför hamnar vissa i ätstörning då? Man vet inte riktigt, det forskas en hel del, man tror att somliga har en medfödd ärftlig sårbarhet för att utveckla ätstörning (precis som vi ärver benägenheten att få många olika ”styrkor och svagheter” tex ångest, depression, vissa fysiska sjukdomar, sångröst eller kroppsbyggnad mm)

Sårbarheten att utveckla finns där, men med en ”skyddande omgivning och miljö” så behöver man inte alls utveckla den!

Sannolikt är också dagens skönhetsideal och kroppsfixering en stor ”bov i dramat”.

Helt klart är att det är i samband med bantning och viktnedgång som det hela ofta startar, ofta också då man i övrigt upplever stark psykisk press/stress eller sociala påfrestningar, tex i skolan i familjen eller med kompisar, och höga prestationskrav.

Hur ser det ut i ditt liv, hur har du det gällande skola, familj, intressen/fritid och kompisar?

Vad är det i ditt liv som gör att du ”klankar ner” och behandlar dig själv illa, för det är ju det du gör?

När man börjar gå ned i vikt får man i början ofta positiva reaktioner från omgivningen, man tycker att man mår bra och har kontroll över sitt ätande och tränade.

Man kanske känner sig ”fin” och blir ”sporrad” av att klara av att avstå mat eller klarar att träna mycket..

Man jämför med andra, ser dem som "smalare och finare" och vill gå ner liiiite till...

Det känns ofta som en ”kick” i början, att man får ”extraenergi” att man ”mår bättre än aldrig förr” fast omgivningen märker förändring och att man inte är ”sig själv”

Fokus går allt mer mot mat, vikt, kropp och träning.

Och man får en ”snedvriden” missuppfattning om sin kropp och hur den ser ut.

Tankarna handlar allt mer om mat och träning. Sedan tappar man kontrollen, man vill bara gå ner mer och mer, får allt mer ångest över att äta rätt, äta för mycket, rädsla att gå upp, kroppsfixeringen förvärras osv.

Allt börjar handla om mat/ätande och kropp och vikt.

Kanske blir så att mensen försvinner, om man inte har fått mens ännu, då stannar den utvecklingen upp.

Allt mer tankar på mat och vikt eller rädsla över att äta fel saker, försöker undvika fett och socker, kanske börjar kräkas efter mat, mår illa då man ätit, kroppsfixerad, väger sig ofta, hoppar över måltider, tränar mycket, ångest då man inte tränat osv.

Allt mera ångest, ”ätstörningsspöket” i huvudet dissar hela tiden dig själv om man ätit något, inte tränat ”tillräckligt” får dåligt samvete mm.

Man fryser, får kalla händer och fötter, kroppen ställer in sig på svält, ämnesomsättningen sänks, hjärtfrekvens och blodtryck sänks, pulsen går ner.

Hjärtat är ett av de organ som drabbas hårt vid ätstörning.

Längre fram så börjar brösten försvinna, (du kanske inte börjat utveckla så mycket bröst ännu, och då stannar den utvecklingen upp.)

Håret på huvudet tunnas ut samtidigt som man börjar få ökad behåring på kroppen. De fysiska och psykiska konsekvenserna börjar bli allt svårare, ångest, depression, sömnsvårigheter mm.

Så stoppa ditt tänkande och ditt beteende i tid, ta dina tidiga symtom på allvar.

Prata med dina föräldrar, berätta om din rädsla och dina tankar, du är absolut inte tjock/väger mycket, tvärt om, och det du hamnat i är ett tidigt tecken på begynnande ätproblematik.

Och då ingår det i symtombilden att tänka på detta sätt. Tar man det på allvar i tid så är det lättare att bryta.

Ni kan behöva kontakta vårdcentral för en genomgång av din hälsa, elevhälsovården/skolläkare, ungdomsmottagning och eller BUP/ätstörningsenhet, utifrån hur fast du är i ditt tänkande och i ditt beteende. Du kan behöva hjälp och stöd att bryta denna negativa spiral och våga äta igen, ha fokus på annat än kropp och vikt.

Du kanske kan få träffa en dietist för att få kunskaper om vad och hur mycket mat din kropp behöver osv.

Denna webbsida handlar om att ge information och råd, tidig upptäckt, tidiga insatser vid psykisk ohälsa, ”hjälp till självhjälp”

Det finns en hel del verktyg som man kan ta till hjälp för att hantera oro/ångest. Läs mera om mat/ätproblem här; Snorkel - Mat/ät problem

Prova t.ex. medveten närvaro/mindfulness, ett sätt att styra fokus och uppmärksamhet, t.ex. från självdömande tankar om sin kropp, till det som händer (hörs, syns, luktar, smakar etc) omkring en. Läs mera om medveten närvaro på webbsidan och i våra Appar.

Appen Skills Uppsala Snorkel reglera känsla, (använd kod x330) är en app om känslor, varför man har dem samt vad känslor vill få oss att göra (t.ex. fly/undvika vid rädsla).

Man kan träna på att reglera, minska en känsla som ställer till problem- gå emot känslan.

Snorkelövning är en app med olika röstövningar och instruktioner, bl.a. mindfulness (lyssna på övningen du duger varje dag) andning, avslappning, hantera ångest mm.

Beteendecoach är ett verktyg för att se mönster i hur vi gör (problembeteende) i vissa situationer, hur vi tänker och känner och hur det påverkar oss på kort och lång sikt.

Man kan träna med färdiga alternativ för att bättre förstå hur man kan göra.

Du kan testa att göra beteendeanalys i en situation då du ”strular med maten” – hur tänker och känner du, hur känns det i kroppen, vilka konsekvenser får det på kort och lång sikt..

Tankar styr och påverkar oss mycket, särskilt om vi TROR på våra tankar, de är ju inte lika med sanning, utan är just bara tankar.

Tankar är vårt ständiga "småprat" med oss själva. Som att ha någon gående bredvid sig som hela tiden dömde, kommenterade eller ifrågasatte allt som hände och som man gjorde, då påverkas man mycket. Vissa tänker mera negativt än andra, och då ofta mera negativt om sig själv.

Vad utlöser dina negativa tankar, är det då du ska göra något, känner krav/förväntningar på dig, träffa någon, ser TV, hör viss musik.. Är det tankar på att inte duga, inte klara av, eller inte kan göra rätt?

Tankar är bara tankar, och alltså ingen sanning, men vi har en tendens att TRO på våra tankar, i alla fall de negativa. Om vi tänker positiva tankar som att vi kommer att ha alla rätt på provet, vinna en massa pengar eller att vi är älskade av alla så tror vi inte alls på det, men om vi tänker motsatsen så tror vi på det.

Det är lätt att fastna och "älta" negativa tankar, och att de tynger ner en och skapar en massa onödig oro.

Att försöka "tvinga sig själv" att inte tänka på något går inte, prova med att säga till dig själv "jag får inte tänka på en rosa elefant, får absolut inte tänka på en rosa elefant, med sin långa rosa snabel och stora rosa öron. Får inte tänka på den rosa elefanten. Vad händer då? Jo det är precis just det du gör, tänker på den rosa elefanten.. Eller hur?

Vi tror mera sällen på positiva tankar om oss själva och vad som kan hända, utan mest bara de negativa.

Du kan börja med att uppmärksamma vad du tänker, bli medveten om tankarna och hur de påverkar dig. (kan ha hjälp av beteendeanalysen)

du kan också träna att föreställa dig tankar som kommer och går, som då kassörskan sitter i kassan på affären.

Hon tar upp en vara, tittar på den, scannar den och låter den gå vidare på löpande bandet och tar upp nästa vara.. Hon fastnar inte vid en viss vara, kollar noga, funderar vad den kommer ifrån, vad den ska användas till, vad den innehåller osv, hon släpper varan och låter nästa rulla fram..

Träna på att göra samma med dina tankar, bara låter dem komma och gå, inte fastna, älta, tro på och reagera på dina tankar..

Säg till dig själv där kom en tanke om att jag är tjock, då blir jag ledsen, där kom en tanke om att jag glömt vattna blommorna, då blir jag lite stressad, där kom en tanke om att jag är sugen på saft, där kom en tanke på att jag längtar efter sommaren etc. etc….

Du kan också ha en lista med positiva saker och påståenden om dig själv, (att ”parera” med då du tänker negativt,)

saker du är bra på, bra saker med dig.

Gör gärna en sådan lista tillsammans med en vän.

T.ex. Vacker hår, bra på att lyssna, omtänksam, pålitlig, fina fötter mm m.m.

Man kan skriva upp olika påståenden, kanske dina vänner kan skriva flera som du inte ser, sedan ha dem i en burk.

När du fastnat i ältande och negativa tankar om din kropp, som får dig att inte vilja äta eller vara ”tvungen att träna” kan du ta fram din burk och öppna en sådan hemlig lapp..

Sitta en stund och läsa lappen, ”ta in den” hur känns det att läsa den osv..

Men som sagt, första steget är att börja äta igen, så att din hjärna får all den energi den behöver för att kunna tänka sunda och kloka tankar…

Och din kropp den energi den behöver för att växa och utvecklas till den unga kvinna du är på väg att bli.

Hoppas detta långa mail kan vara en bit på vägen för dig, sköt om dig själv.

Vänta inte, prata med dina föräldrar nu, kanske visa dem din fråga och svar.

Många kramar Snorkel