Tvångstankar, måste säga om samma saker

hej, jag har ett problem. Förra terminen blev jag mobbad och så jag och min kompis låsades röka. En kväll började jag tänka på det och blev jätte ledsen. Jag ville bara inte leva längre. Jag har också tvångstankar nästan som om när mina föräldrar säger godnatt så måste jag alltid säga samma saker. Det är jätte jobbigt. Kan ni ge några tips jag går hoss en psykolog men jag vågar inte berätta om det här, kan ni ge några tips på hur jag kan våga berätta om det? Snälla jag vill inte heller vara ensam jag är rädd att göra illa mig själv det är det största problemet snälla hjälp mig, kram.

Hej, tack för ditt mail. Du var mobbad förra terminen skriver du, då förmodar jag att man lyckats bryta mobbingen och att du inte är det längre. Annars måste du ta upp detta snarast med dina föräldrar, lärare och rektor på din skola. Du beskriver också att du har tvångstankar, måste säga om samma saker, och hur du fastnat i tankar på då du lådsades röka. Det låter som en form av "tvångsmässigt tänkande" .Tvång (OCD) eller ”måsten” innebär att man känner ett starkt obehag / ångest/ rädsla, har tankar på att något hemskt kan hända eller känner starkt obehag ( tvångstankar) om man inte utför vissa ritualer eller ” måsten” så att det känns ”rätt” och bra. Det är inte farligt, är ett vanligt bekymmer och kan se ut på många olika sätt: t.ex ; kontrolltvång, då man måste kontrollera flera gånger att man t.ex har släckt lampan, låst dörren eller stängt spisen, för att man ska vara trygg och säker. Och t.ex. renlighetstvång, då man måste tvätta sig / duscha flera gånger för att känna sig ren och inte bli utsatt för smitta. Eller att man måste göra saker ett visst antal gånger,göra om, räkna, ta på saker eller gå vissa steg för att undvika obehag/katastrofer. När man har sådana här tankar som du beskriver har man inte sällan även andra tvång, har du det? Du känner ett tvång att säga om vad någon annan säger, t.ex. då dina föräldrar säger godnatt. Det kan bli långa procedurer, kännas jobbigt och omöjligt att låtabli. Du är också rädd för att vara ensam, rädd att du ska göra dig själv illa då. Det kan också vara ett exempel på tvångs. Det finns olika anledningar till att man får tvångssyndrom, och det kan ibland vara svårt att bryta på egen hand. Man behöver träna på att ha dessa tankar,vara i situationer som "väcker" impulsen att göra ritualerna ( träna på att inte säga om, stå emot lusten och obehaget) låta tankarna komma utan att försöka ”rätta till” eller göra sina ritualer. På bup finns det en särskild behandlingsenhet som arbetar med barn/ungdomar som har tvångssyndrom. Om inte din psykolog kan hjälpa dig, så kan man vända sig dit. Du kan gå in och läsa på svenska OCD förbundets hemsida www.ananke.org.se där får du också mera information. Du har redan kontakt med en psykolog, som kan hjälpa dig att bryta dina ritualer, "måsten" och tvångstankar. Du tycker att det är svårt att berätta om detta, kan du inte visa henne den här hemsidan, ditt mail och svar? Annars kan du kanske berätta lite i taget, beskriv hur du gör, att du måste säga om saker, hur jobbigt det är etc. Det är viktigt att din psykolog känner till dina rädslor och hur du mår, annars kan hon inte hjälpa dig på bästa sätt. Det är också bra om dina föräldrar vet, så de kan hjälpa dig t.ex. då ni säger godnatt till varandra eller tränar i steg att vara ensam. Hör av dig igen om du vill, hälsningar Snorkel.