Sa ja fast jag egentligen inte ville
Fråga
Hej, jag är en tjej som är 15 år som inte förstår mig på mitt egna mående.
På senaste har jag börjat må sämre, jag känner mig nästan äcklad med mig själv och tanken på min kropp. För några månader sedan höll jag på med en kille, samma ålder som mig, och vi hängde en dag hos mig.
Vi började hångla, sen började hans hand närma sig mitt underliv. Vi hade haft lite problem med varandra innan, men nu kändes det som att han äntligen var glad med mig, typ. Så jag lät honom röra mig. Det började med smekningar, men sen började han pulla mig istället. Han frågade om han fick och jag sa ja, just då visste jag inte om jag ville eller inte, jag visste bara att jag ville att han skulle fortsätta vara glad och nöjd med mig.
Sen började han slicka, jag sa ja till det också, även fast jag var fortfarande osäker. Sen senare på dagen slutade han att fråga. Han satte helt enkelt in sina fingrar rätt aggressivt utan förvarning och jag sa ingenting för han hade så enkelt att bli sur på mig, det ville inte jag. Men när han gick hem kände jag mig nästan smutsig, det gör jag fortfarande.
Vi slutade i alla fall ha kontakt en vecka efter detta hände. Han tyckte väll att vi hade för många problem jag vet inte. Jag vet bara inte varför jag känner mig typ använd nu, för jag sa aldrig nej. Jag lät det hända så då borde jag väl inte tycka allt känns så hemskt?
Svar
Hej, tack för ditt brev.
Du gick med på något som du egentligen inte ville för att bli gillad och omtyckt av en kille du gillade, du ville inte att han skulle bli sur på dig. Det är nog väldigt många som kan känna igen sig i det tyvärr.
Nu ångrar du dig, känner dig "smutsig och använd" känner att du borde sagt nej. Känner dig kanske på sätt och vis "utnyttjad". Du dömer nu dig själv och känner dig äcklad av dig själv.
Du sa ja till något du inte ville, inte konstigt alls att du nu är ledsen och ångrar dig.
Du vågade och kunde inte säga nej, något som många unga har svårt för, just för att man så gärna vill vara omtyckt och accepterad, och att andra inte ska bli arga.
Man kan verkligen behöva träna på att säga nej! Och särskilt just när det handlar om ens kropp.
Finns det någon du kan prata med om detta? Någon vuxen som kan stötta dig och hjälpa dig att kunna stå för din vilja och säga nej en annan gång? Stötta dig att se att du gjorde så gott du kunde, att acceptera att detta blev för svårt och att du behöver tro på dig själv och tycka om dig själv, istället för att se negativt och döma dig själv.
Viktigt att tänka på att behandla och bemöta sig själv spå samma sätt som man skulle göra mot sin bästa kompis.
Prata med skolsköterska/kurator på din skola. Kontakta närmaste ungdomsmottagning. De är vara att prata med unga om sådana saker som kropp och sex.
Läs även mera på www.umo.se en ungdomsmottagning på nätet. Där skriver många unga om liknande händelser.
Du kan läsa mera på denna sida också, till exempel om att acceptera svåra saker utan att döma sig själv, träna för att bli bättre på att känna efter vad man egentligen vill, och bli bättre på att säga nej.
Om våra känslor
Acceptera jobbiga saker som hänt och hur man går vidare
Hur man kan träna på att stå på sig och vara tydlig i vad man vill.
Många kramar från Snorkel
