Mår dåligt, ingen att prata med

jag har mått dåligt i ungefär i ett år nu, jag Sover dåligt och kan inte koncentrera mig i skolan och känner mig dålig oftast varje dag och dom dagarna vill jag bara lägga mig i sängen och gråta och sova , och Jag behöver prata med någon men har aldrig någon som villl och jag känner ingen tillit eller vad det heter till någon i min familj för är minst och det är massor med problem hemma och jag orkar bara inte .. vad ska jag göra ?

Hej, tack för ditt mail. Du har det väldigt jobbig, är ofta ledsen, svårt att sova, kan inte koncentrera dig, känner dig dålig, att du inte duger och vill bara dra dig undan och ligga i sängen och gråta. Du beskriver också att du känner dig ensam, inte har någon att prata med och att det är massor av problem i din familj. På din beskrivning låter det verkligen som om du är nedstämd/deprimerad. Du har haft det och känt det såhär i ett helt år. Orken tryter och du mår säkert allt sämre. Har man det så tufft som du har det, går i den situationen under en längre tid, då är det inte konstigt att man blir nedstämd/deprimerad, och känner en stor hopplöshet. Du har gjort något väldigt bra på din väg att må bättre, du har funderat över din situation och tagit första steget, du har skrivit hit.. Att ha någon att prata med, någon att bolla olika alternativ hur man kan lösa, förändra och förbättra sin situation. Någon som kan hjälpa en att se hur man ska sköta om sig och som kan stötta och hjälpa, det är något som du önskar dig och behöver. Du kan inte prata med dina föräldrar, och det är kanske så att du i nuläget behöver någon utomstående att prata och jobba med. Ta kontakt med elevvården på din skola, din mentor kan säkert hjälpa dig. Det ska finnas ett särskilt Snorkelmaterial hos skolsköterskan/skolkurator i Uppsala län, som kan vara till hjälp, det innehåller olika delar som är viktigt att tänka på då man är nedstämd och har det jobbigt. Du kan också vända dig till ungdomsmottagningen. Du kan också få hjälp från skolan att förmedla till dina föräldrar hur dåligt du mår, och hur jobbigt du har det. Dina föräldrar kanske inte alls har förstått det. Om det känns lättare så kan du visa ditt mail och svar, ibland är det svårt att beskriva när man möts första gången. Eller prata med någon annan vuxen på skolan som du tycker om, som kan hjälpa dig med första kontakten med elevvården. Ge dig själv den chansen till att börja må bättre, det finns risk att det bara känns allt tyngre och tyngre om du inte får någon hjälp att vända ditt dåliga mående och din jobbiga situation! Läs också mera på den här sidan om nedstämdhet, hur man kan hamna i det, hur det känns och vad man kan göra för att må bättre. Många hälsningar Snorkel.