Kommer aldrig att må bra, är 14 år

Hej, jag har mått dåligt i ungefär 2 år och jag är bara 14 år.

Jag känner aldrig att jag kommer må bra och ingen tar mitt mående seriöst då jag verkligen behöver hjälp. Jag har inte lust till att vakna på morgonen eller gå upp från sängen. Jag tycker inte något är roligt längre. Vill bara stanna hemma och ligga i min säng hela dagarna men det går ju inte heller eftersom det är en lag att gå till skolan varje dag.

Började i en ny skola 1 månad sen och min frånvaro är redan hög. Jag vet inte vad jag ska göra och jag vet inte hur jag ska få mig själv att må bättre för tankarna går aldrig bort och ibland känns det som att mina tankar tar över mig.

Hej, tack för ditt brev.

På det som du beskriver så låter det som att du hamnat i nedstämdhet, och verkligen fastnat i den. Du skriver att du mått så här i två år. Det finns flera saker som påverkar det psykiska måendet, både yttre och inre "händelser". Inre händelser är bland annat det som händer i kroppen, och just i den ålder du är i händer det mycket i kroppen med hormoner som går upp och ner under puberteten. Du skriver att "ingen" tar ditt mående på allvar, och det blir ett problem i.o.m. att du kan behöva hjälp för att förstå hur saker hänger ihop och hjälp att förändra det man kan förändra och jobba med strategier "verktyg" för att hantera och förbättra ditt mående. Kanske träffa skolläkaren eller annan läkare för att fundera på detta med hormoner som kanske påverkar ditt mående.

Annat som påverkar är livsbalans, man hamnar i en "kris" av något slag, det händer något i ens liv som innebär en negativ livsförändring. Att det tillkommer flera negativa saker i livet, eller att bra och positiva försvinner. Det kan vara till exempel att man flyttar bort från skola och vänner, en nära anhörig blir allvarligt sjuk. Att någon närstående dör, att man förlorar ett kärt husdjur eller att föräldrar skiljer sig och man behöver byta skola, byta idrottslag eller inte kan träna som tidigare, med mera.

Har det hänt något särskilt i ditt liv?

Det kan också vara så att man hamnar i nedstämdhet om man går länge i en tung och svår livssituation, där man kanske inte känner att man klarar av, vet hur man ska göra eller har kontroll på hur man hanterar svåra saker.

Om man har obalans i livet, för många saker som TAR BORT intresse, energi, lust och ork, och gör en ledsen. Och för få saker som GER intresse, energi, lust och ork och gör mig glad.

För mycket ”skit” och för lite ”godis” Då finns det risk att man blir nedstämd.

Hur ser det ut i ditt liv, med

skola

kamrater/vänner/relationer

familj

fritid/intressen?

Hur ser det ut med din livsbalans?

Snorkels webbsida www.snorkel.se

Och våra två appar, Snorkelövning och Skills Snorkel reglera känslor (kod x330) handlar om att sprida kunskaper om psykisk ohälsa, vad det är, hur man kan fastna i det, och vad man kan göra för att må bättre.

Läs mera på webbsidan om just Livsbalans, prova formuläret och veckokortet för balans i livet,

och läs mera om nedstämdhet. Vad som är viktigt då man är nedstämdhet, så att man inte hamnar djupare och djupare ner.

Det är många saker som påverkar psykiskt mående, mat, sömn, rutiner och fysisk aktivitet är våra byggstenar i all fysisk och psykisk hälsa.

Hur fungerar det för dig?

När man är ledsen och nedstämd (förenklat kan man likna det med när man har en kraftig infektion eller influensa i kroppen) man är svag, trött, vill dra sig undan, vill sova, allt känns jobbigt och svårt, man tappar matlust, inget smakar gott, man tappar intresse och lust med mera, lite som du beskriver. Det blir en fälla då man "sjunker" allt djupare ner i sin nedstämdhet, blir mera isolerad, får allt mindre lust etc. Det är viktigt "att göra fast man inte har lust" och komma igång med aktiviteter i små steg, som kan skapa lust och intresse" 

När man är nedstämd behöver man hjälp, stöd och förståelse från sina närmaste.

Det är lätt att det blir missförstånd om man inte vet vad någon egentligen känner, tänker och mår, om dina närmaste inte förstår och kan hjälpa dig.

Kan du läsa mera på denna webbsida, kanske om vad du kan känna igen. Skriva ett brev eller ett mail till dina föräldrar, om hur du mår och känner, beskriva. Annars fundera och vara förberedd då du berättar, kanske skriva ner dina tankar och vad som tynger dig, det är lätt att "tappa orden" när man ska berätta något svårt.

Man behöver som sagt stöd och förståelse, och hjälp att bryta och ta sig ur sitt dåliga mående. Tveka inte, berätta för din familj igen, ni kan sedan läsa mera på webbsidan, fundera på vilken ytterligare hjälp du behöver, kanske ta kontakt med elevhälsan för stöd och hjälp så din frånvaro inte ökar mera och det blir ännu svårare att ta sig till skolan. Kanske Vårdcentral, första linjen mottagning eller BUP, utifrån hur du mår och fungerar.

Elevhälsan på din skola kan också hjälpa dig att se vilka ”fällor” just du hamnat in, vad som påverkar ditt mående och hur du skulle kunna vända det. Hjälpa dig använda strategier.

Vissa saker kanske man måste acceptera, acceptera att livet ser ut så här trots att jag önskar att det vore annorlunda, acceptera att det "är som det är" innan man kan jobba för att det ska "bli så bra som möjligt" och vissa saker kan man förändra genast, jobba mot att klara av och hantera. (du kan läsa mera om acceptans på webbsidan)

Du kan prova beteendeanalys, att se en kedja av händelser, som finns på startsidan på Snorkelwebben www.snorkel.se

Det handlar om att förstå sig själv lite mera.

Se vad man gör och när, se hur man tänker och känner och hur det påverkar mig på kort och lång sikt- vilka konsekvenser det får.

Se instruktionsfilmen, läs informationen, kolla färdiga kedjor, målsättningar och alternativa beteenden, så förstår du lite mera vad det handlar om.

Du skriver också att det känns som om "dina tankar tar över dig" och gissar att det är tunga negativa tankar, som just hänger ihop med att man är nedstämd, man ser det mesta negativt, svart och "tänker att det aldrig blir bättre".

. Du triggar igång en massa starka känslor hos dog själv, oro, ångest, skuld, ledsnad med mera. Du dömer dig själv och ser

allt i svart.

Så pass mycket så det stör din nattsömn. Det påverkar dig också dagen efter, det blir en ond cirkel av allt mera negativt tänkande.

Det vi fokuserar på förstoras och förstärks, visst har du sovit bredvid någon som snarkar hårt, ljudet blir bara större och större till slut kan man inte tänka, fokusera eller höra något annat, bara snarkningarna. Så blir det för dig då du fokuserar på tankarna och på ”vad du kan ha gjort fel”.

Tankar är vårt ständiga "småprat" med oss själva. Som att ha någon gående bredvid sig som hela tiden dömde, kommenterade eller ifrågasatte allt som hände och som man gjorde, då påverkas man mycket. Vissa tänker mera negativt än andra, och då ofta mera negativt om sig själv.

Vad utlöser dina negativa tankar, är det då du ska göra något, känner krav/förväntningar på dig, träffa någon, ser TV, hör viss musik, då det är tyst.. Hur ser de ut, är det tankar på att inte duga, inte klara av, eller inte kan göra rätt?

Tankar är bara tankar, ingen sanning, men vi har en tendens att TRO på våra tankar, i alla fall de negativa. Om vi tänker positiva tankar som att vi kommer att ha alla rätt på provet, vinna en massa pengar eller att vi är älskade av alla så tror vi inte alls på det, men om vi tänker motsatsen så tror vi på det.

Det är lätt att fastna och "älta" negativa tankar, och att de tynger ner en och skapar en massa onödig oro.

Att försöka "tvinga sig själv" att inte tänka på något går inte, prova med att säga till dig själv "jag får inte tänka på en rosa elefant, får absolut inte tänka på en rosa elefant, med sin långa rosa snabel och stora rosa öron. Får inte tänka på den rosa elefanten. Vad händer då? Jo det är precis just det du gör, tänker på den rosa elefanten.. Eller hur?

Man kan börja med att lägg märke till och notera hur dina negativa tankar ser ut, bara se på dem som tankar, acceptera att du har dom som alla andra tankar du har. Det är bara tankar. Föreställ dig att tankarna glider förbi som moln på himlen, kommer, glider förbi och ett nytt moln, en ny tanke kommer och går. Låt dem glida förbi utan att fastna i dem. Säg till dig själv, "där kom en TANKE om att jag är värdelös" Och där kommer en tanke om att jag kommer att misslyckas" osv.

Detta handlar om mindfulness, medveten närvaro att vara precis här och nu i det som händer.

Läs mera om medveten närvaro och prova övningar här på webbsidan eller i Appen Snorkelövning som du kan ladda ner gratis. Det handlar om att styra fokus och uppmärksamhet dit där du vill ha den, vara i det som händer just nu med alla sinnen, istället för att fastna i att ”granska och döma” sig själv i allt man gör.

Prova att styra din uppmärksamhet, styra fokus och distrahera dig själv på olika sätt, gå helt in i det du gör, istället för att ha fokus på de negativa tankarna.

Beskriv tyst för dig själv det du gör, nu går jag vägen fram här, ser bilar, träd, människor, nu tar jag fram en tallrik, sked, öppnar kylen tar fram fil och flingor.. Beskriv rummet, människor, och så vidare.

Fysisk aktivitet, att träna ganska hårt är också en bra distraktionsteknik.

Du kan också träna att parera varje negativ tanke om dig själv med en positiv. Gör en lista över positiva saker om dig själv att ha tillhands. Tex jag är en bra vän, jag är bra på matte, jag har ett vackert hår, jag har klarat att sjunga inför publik, jag är bra på att lyssna och inte avbryta andra, jag gör så gott jag kan etc. Du kan be någon närstående om hjälp med att göra listan. Du kan samla lappar i en burk, öppna och läsa en varje kväll, och ha fokus på den.

Att säga STOPP till sig själv då man börjar jämföra sig med andra är också en teknik, man är bra på olika saker, den enda man egentligen kan jämföra med är sig själv och hur man kämpar mot sina egna (rimliga) mål. Att verkligen stoppa sitt eget dömande och ”gå därifrån” resa sig upp och göra något annat.

Annat som kan vara till hjälp, då du fastnar i dina negativa tankar och ditt självdömande, när de kommer, är att ifrågasätta dem lite, inte ta dem för annat än tankar, inte någon sanning.

Det är en skillnad att tänka;

-Jag ger upp! eller -Jag ska pröva ett annat sätt

-Jag kan inte göra bättre eller -jag kan alltid bli bättre

-jag kommer aldrig att klara det eller -jag ska lära mig hur man gör

-Det här är för svårt eller -Det här kanske tar lite längre tid

-jag kan ingenting eller -det här behöver jag öva mera på

Hoppas detta kan vara en hjälp på vägen, det krävs lite träning att göra annorlunda, går inte på en gång. Läs mera och prova de olika verktyg jag beskrivit. Prata med dina föräldrar igen,  du kan öva och träna med dina föräldrar, ni kan göra det till en positiv aktivitet, att ha koll på sina tankar och hur de påverkar oss.

Kram Snorkel