Hur kan man berätta till sina föräldrar att man inte mår bra.

Hur kan man berätta till sina föräldrar att man inte mår bra då. Man vill inte göra de ledsna men samtidigt känns det som om man måste.

Hej, tack för ditt brev.

Du mår inte bra, och du känner att du behöver hjälp att komma ur detta, men vet inte riktigt hur du ska säga och göra när du ska berätta för dina föräldrar. 

Så jättebra att du reagerat och vill ha hjälp, vill veta vad man kan göra och få hjälp med vad man kan göra för att må bättre. Och om just detta handlar denna webbsida om www.snorkel.se

Det är jättebra att både du och dina föräldrar läser där om hur man kan må, känna och tänka, samt vad man kan göra för att må bättre.

Din familj är dina närmaste, de som kan stötta och hjälpa dig ”på plats”, så visst är det jätteviktigt att berätta för dem att du inte mår bra. De kan hjälpa dig använda strategier för att må bättre, kanske avlasta dig, lyssna och de behöver förstå hur du mår för att kunna hjälpa dig. Du är rädd att du ska göra dem ledsna då du berättar att du inte mår bra. Och det är klart, en förälders största önskan ÄR att ens barn ska må bra och vara lycklig. Men de vet nog också att många saker händer i livet, att det är en naturlig del av livet att inte må bra ibland, att vara orolig, rädd och nedstämd. Det är saker man behöver jobba på och träna på att hantera. INGEN är glad och mår bra hela tiden.

Det viktigaste för dem är säkerligen att de får veta hur du mår och att de får hjälpa dig må bättre, samt att du får den hjälp du vill ha och behöver.

Om du vänder dig till elevhälsan på din skola, skolsköterska eller skolkurator, så kan de hjälpa dig att hitta vad som kan få just dig att må dåligt och vad man kan göra för att må bättre.

De kan också hjälpa dig att berätta för dina föräldrar om du vill, stötta dig i att berätta. Så att dina föräldrar verkligen förstår och får veta hur de kan hjälpa dig.

Ibland när man ska berätta hur man mår, tänker och känner, så VET man inte riktigt själv.. känslor och tankar ändras ju hela tiden utifrån yttre och inre omständigheter. Man kanske är rädd att bli missuppfattad eller säga "fel". Då kan det vara bra att själv ha lite kunskaper, se vad man kan känna igen, vara förberedd kanske skriva ner det man vill säga. Du kan läsa på www.snorkel.se om olika former av psykisk ohälsa. 

Se vad du kan känna igen dig i. När man ska prata om något som är viktigt för en, så är det som sagt alltid bra att vara förberedd på vad man vill säga. Man kan säga till att just att man vill prata om något viktigt, kolla när det passar bäst, så de inte är stressade av annat eller ska iväg på något. Fundera också om det är lättare att prata med en i taget. Ibland känns det ändå för svårt, och då kanske du 

visa ditt brev och ditt svar hit till Snorkel för dina föräldrar, eller skriva ett brev där du berättar lite om dina tankar, känslor och hur du mår. Dina föräldrar kanske känner igen hur man kan tänka/känna. Dina föräldrar kanske också har ”tips” hur man kan bryta och vända ett mående.

Det är inte ovanligt att känna nedstämdhet och ”deppighet” så i perioder i livet, måendet går ”upp och ned”. Det finns också många saker man kan göra för att må bättre.

Vissa saker kan man förändra/förbättra och vissa saker kan man träna på att acceptera-lära sig hantera och klara av. Det är som sagt jättebra att du reagerat och VILL berätta, prata om hur du mår och veta hur du kan göra, få tips på vad JUST DU kan göra/träna på för att må bättre.

Kan vara vara bra om du går till skolkurator och ber om hjälp med att prova tips och övningar vi beskriver nedan. Ni kan tillsammans läsa mera på Snorkels webbsida och ladda ner och träna med våra appar.

Skolkurator, du och dina föräldrar kan också fundera på om det är så att det eventuellt är aktuellt med ett läkarbesök, skolläkare eller på VC för att göra en hälsoundersökning, så att alla värden är ok, inte finns somatiska orsaker bakom hur du mår, om det är obalans i hormoner och så vidare.

Du behöver lite hjälp med VAD du kan göra för att må bättre, hitta lust och glädje igen. (t.ex. är det viktigt att fortsätta GÖRA fast det inte känns lika roligt som förr) Aktivitet i sig SKAPAR lust och intresse på sikt.)

Det är många saker både yttre och inre, som påverkar psykisk hälsa, precis som fysisk. Arv, sårbarhet, fysiska sjukdomar, egna svårigheter, miljö, tankar, känslor, kroppsliga reaktioner, hormoner, omgivning, stress, återhämtning, sömn, motion-fysisk aktivitet, belastning, mat/näring/vitaminer med mera

Det är svårt att svara på vad som påverkar just DITT mående.

Du kan fundera över följande;

Hur ser det ut i ditt liv för övrigt? Man brukar ofta dela upp det i 4 områden, familj, skola/arbete, vänner och fritid/intressen, hur har du det och hur fungerar det inom dessa områden?

Hur ser dina tankar ut? Vad GÖR du då du är ledsen?

Det är vanligt att man drar sig undan, blir passiv, grubblar med mera - vilket bara gör att man mår ännu sämre.

Vilka andra känslor har du? Oro/ångest? Hur känns det i kroppen? I vilka situationer är det värst, är du som mest ledsen och vad händer då?

Skulle tipsa dig om att prova BETEENDEANALYS, finns på startsidan på Snorkel - se en kedja av händelser. Se information och instruktionsfilm, läs mera så förstår du vad det handlar om. Detta för att hitta mönster och problembeteenden som kanske funkar på kort sikt, men blir onda cirklar och problem på lång och som kan hjälpa dig att förstå ”varför du mår som du mår” och vad som händer.

Om man drabbas av en kris av något slag, en förlust eller händelse som påverkar ens liv negativt, eller om man går länge i en tung, tuff och svår livssituation så kan man bli nedstämd.

Har det hänt något särskilt i ditt liv sista tiden? Hur är det med din livsbalans? Balans i livet mellan vad som GER energi, kraft, lust och glädje och vad som TAR energi, kraft, lust och glädje.

Läs mera på Snorkels webbsida om LIVSBALANS, prova formulär och veckokort för balans i livet. Hur har du det med stress, både yttre och inre (tidspress och tankar/känslor/fysiska reaktioner i kroppen) och återhämtning? Både vad gällande psykisk ohälsa och upplevelsen av stress, så är det viktigt med återhämtning.

Återhämtning, att hitta stunder där kropp och knopp får slappna av och finna ”lugn och ro”. Skilt från aktivitet, måsten, vara uppe i varv, snurrande tankar, starka känslor med mera.

Återhämtning kan vara olika för olika personer, men i första hand är det just rutiner gällande mat, sömn och fysisk aktivitet som är hälsobringande. Sedan något att fokusera på som ger lugn och ro, antingen att man skapar dessa situationer genom att öva lugn andning, avslappning och/eller medveten närvaro eller att man har någon hobby eller ett intresse som ger detta.

Denna webbsida och de två Appar som hör till, handlar om att sprida information och verktyg/strategier för att just hantera psykisk ohälsa och upplevelsen av stress-ge återhämtning.

Läs mera om både nedstämdhet och stress, under VAD ÄR och VAD GÖRA.

Du kan också läsa andras frågor-svar i frågelådan.

Medveten närvaro- mindfulness, kanske är något för dig. Att träna på att styra uppmärksamhet och fokus dit man vill ha den, inte fastna i tunga tankar eller t.ex. flykt/undvikanden. 

Våra appar Snorkelövning, instruktioner och övningar för att må bättre, t.ex. avslappning, andning, krisfärdigheter och medveten närvaro.

Skills Uppsala Snorkel reglera känsla, använd kod X330 handlar om känslor, varför vi har känslor och vilka beteenden som ”hänger ihop” med känslan. Samt övningar i att reglera/minska starka känslor som leder till att vi gör saker som blir problem för oss på sikt.

När man är i tonåren så har man också många hormoner som härjar i kroppen, dessa hormoner orsakar också känslor och mående som går upp och ned.

Skolsköterskan på din skola kan berätta mera om detta. Det kan också påverka att du känner dig mera ledsen och nere.

Hoppas detta är en bit på vägen.

Skriv i frågelådan igen om du vill, berätta mera om hur det blir för dig, hur det gick att berätta för dina föräldrar och hur ni gick vidare.

Kram från Snorkel.