Pappa och jag bråkar, kan leda till våld.

Min pappa och jag har bråkats under en lång tid och det kan till och med leda till våld. Vad ska jag göra?

Hej, tack för ditt brev.

Jag vet inte hur gammal du är, men bråk och konflikter är mycket jobbigt och smärtsamt oavsett ålder. Dock är det så att är man väldigt ung, så är man naturligtvis mera ”sårbar, i underläge och beroende av” en förälder, som tar hand om och ”skyddar” en. Då blir det ännu mera problematiskt om man ”fastnat” i ständiga bråk och konflikter.

För så kan det bli, att ”ilska och besvikelse” ligger kvar på ytan, och triggas igång igen av ”minsta lilla bagatell” som man kanske inte alls reagerat på om man inte hade tidigare konflikt som ligger kvar olöst…

Det är ganska vanligt med bråk i familjen, särskilt under tonårsperioden. Föräldern vill skydda, uppfostra, lära, sätta gränser och ställer krav. Oroar sig för skola, utbildning, jobb och framtid.

Ungdomen är mitt uppe i en naturlig frigörelse, innebär i utvecklingen att man testar gränser, vill bestämma själv, upptäcka och prova nya saker och situationer, andra relationer som kompisar och eventuell partner blir viktigare, kroppen sprutar av hormoner och svängande känslor och humör.

Då blir det krock. Bråk handlar ofta om just gränssättning eller att man ser olika på saker. Vad handlar era bråk oftast om?

Har man då inte förmågan att kunna prata med varandra, medla, ge och ta, kunna lyssna, se den andres situation, behålla lugnet o.s.v  kan det bli stora sårande konflikter, där man säger och gör saker i ”stridens hetta” som blir helt fel och man ångrar efteråt.

Har någon av parterna ”extra stress och sårbarhet” som till exempel, dålig ekonomi, bråk mellan föräldrarna, separation, sjukdom, egna svårigheter (diagnoser med svårigheter att reglera humör och känslor) alkohol/droger/beroende, med mera, så är risken större för allvarliga bråk och konflikter.

Du skriver att konflikter mellan dig och din pappa kan ”leda till våld”… Det är allvarligt, det ”FÅR” inte ske, är förbjudet enligt lag, men sker ändå tyvärr. Mycket bra att du reagerat och inser att ni behöver hjälp att få stopp på detta.

Du skriver inget om vilken form av våld som förekommer, våld får inte förekomma oavsett, men graden är också avgörande om du genast måste få hjälp att bo någon annan stans under en period, eller om ”familjearbete” och insatser i hemmet,hjälp med strategier för att kunna prata med varandra, lösa konflikter, kan räcka för att få stopp på er ohållbara situation. I första hand handlar det ju om att stoppa och skydda, du ska absolut inte riskera att utsättas för våld.

Du skriver som sagt inget om vad era bråk handlar om, inget heller om din mamma, eventuella syskon, hur ser din familj och hemsituation ut? Hur ser det ut i skolan och din övriga livssituation?

Har du några ”vettiga vuxna” i din närmiljö som du kan prata med? Din mamma? För att få hjälp att bolla hur man går vidare. Om det är ”mycket våld” måste du absolut genast vända dig till elevhälsan på din skola, så att de kan hjälpa dig med en snabb kontakt på familjeteamet på Soc, som är vana att arbeta med detta, snabbt kan bedöma vilka insatser som behövs, hur man kan hjälpa dig och familjen på bästa sätt. Oavsett så kan du ta kontakt med elevhälsan, de kan stötta dig, hjälpa dig att prata med pappa vid behov, ge er samtalsstrategier mm.

Du kan kontakta BRIS, ungdomsmottagning där du bor, kommunens familjeteam (kolla på kommunens webbsida) www.umo.se, jourhavande kompis mm på egen hand, få mera hjälp och förklaringar, du och familjen kan också kontakta BUP om ni behöver det.

Denna webbplats och vidhängande appar handlar om psykisk ohälsa hos barn och unga, VAD ÄR och VAD GÖRA. Om man lever i en livssituation med mycket bråk och konflikter, med t.o.m. leder till våld, så finns stor risk att hamna i psykisk ohälsa.

Men man måste alltid få stopp på konflikter/våld i första hand.

Du kan läsa på www.snorkl.se om relationer, och relationsfärdigheter. Där finns olika strategier för att kunna prata med varandra, säga nej och be om saker på ett bra sätt, ökan förståelse med mera.

Andra saker som är viktigt då man fastnar i att vara oense, konflikter är att ha s. ”familjemöten” där man för möjlighet att diskutera på ett lugnt sätt, saker som hänt, önskemål, behov o.s.v. Man lyssnar på varandras åsikter, får prata till punkt samt man försöker medla ” gå halva vägen var”

Om man har svårt att prata med varandra, så kan man skriva ner punkter, meningar, som den andre i lugn och ro får svara på, beskriva sina tankar, känslor och åsikter. För att öka förståelsen för varandras sidor. Använd JAG-budskap ( se www.snorkel.se )

Har man svårt med känsloreglering, att man lätt tappar kontroll och varvar upp, lättväckt ilska, så kan appen;

Skills Uppsala Snorkel reglera känslor vara till hjälp. Laddas ner gratis, ett verktyg som du och pappa kan träna på tillsammans. Man tränar på att stoppa sig själv, andas lugnt och slappna av, innan man agerar, säger/gör något. Du kan också läsa om känslor och känsloreglering på Snorkel.se

Läs också andras frågor/svar om konflikter i frågelådan.

Ta hand om dig själv, bra att du reagerat och hört av dig, gå vidare och prata med elevhälsan på din skola eller annan vuxen, kanske visa dem ditt brev hit. Vänta inte, ni i familjen behöver hjälp att komma ur detta.

Skriv igen i frågelådan om du vill, berätta mera om din situation eller hur det gått för dig.

Kram Snorkel