Mina föräldrar bara bråkar, vad ska jag göra?

Hej! I år blir jag 17.

Jag har en lillebror som är 13 (i år) och en mamma och en pappa.

Min uppväxt har kanske inte varit som alla andras. Mamma och pappa har alltid bråkat, så långe jag kan minnas. Mamma har småpratat ngr gånger om skilsmässa men det har aldrig blivit av, och just nu kan det inte bli av för mamma har en väldigt låg inkomst så hon skulle inte ha råd med boende.

Men jag mår pissdåligt.

Speciellt när mamma och pappa dricker, vilket de gör ofta.

För när de är berusade slutar dom inte bråka, när de är nyktra bråkar de också men till en viss gräns.

Jag hatar att vara hemma, jag HATAR det. Mår så dåligt pch får så mycket ångest.

Jag brukar spendera väldigt mycket tid hos min pojkvän som är helt underbar :). Men när jag gör det får jag skuldkänslor då min stackars lillebror är hemma själv med allt bråk.

Jag har gått och pratat med kurator på umo om detta. Hon har sagt att jag skulle ta med mamma näste möte men jag vågar inte.

För när de är nyktra är de jättebra föräldar och jag vill inte såra deras känslor, men samtidigt känner jag att det måste ske en ändring nu för jag vet inte hur länge jag orkar detta.

Saker och ting kanske ändrar på sig, fast det kommer BARA ske om jag tar tag i det, för mamma och pappa har aldrig gjort det under hela 17 år och de kommer inte ändra på sig trots att jag bett dem många gånger.

Vad ska jag göra, snälla jag behöver hjälp. Mår så sjukt dåligt det går inte att förklara.

Hej, tack för ditt brev.

Du har verkligen hamnat i kläm mellan de vuxna i din familj, din lillebror som du vill finnas för och alkohol- som gör eran familjesituation allt sämre.

Alkohol är ett mycket stort problem för många- alkohol är en ”drog” som förstärker starka känslor, förändrar hjärnan och hur vi känner och agerar.

(om du vill kan du läsa mera om vad som händer i hjärnan under ”riskbruk” på snorkelsidan www.snorkel.se

För er familj blir det så att konflikter som finns förstärks och förlängs.

Ni barn drabbas dels av de vuxnas konflikter och även då hur det förvärrats när era föräldrar druckit alkohol.

Du har pratat med kurator om just detta, och ni har kommit överens om att ta med mamma på nästa träff.

Så klokt.

Du blir dock rädd, rädd att såra dina föräldrar som annars är mycket bra och välfungerade föräldrar.

Naturligtvis svårt att prata om, men så viktigt.

Det behöver ske en förändring precis som du skriver, vad är alternativet?? Att allt fortsätter, blir värre??

Jobbigt innan och i stunden, men så skönt om det förändras och förbättras.

Dina föräldrar behöver inte skuld och tillrättavisning, de behöver hjälp och stöd att förändra, göra annorlunda.

Kurator på umo kan hjälpa din familj vidare, socialtjänsten har stöd och hjälp till familjer.

De vuxna kan också behöva någon att prata med på egen hand.

Skulle verkligen vilja ge dig kraft att genomföra detta, hoppas din pojkvän kan stötta dig i beslutet.

Något som kan vara bra då man ska ta upp, berätta om svåra saker är att vara förberedd.

Kanske skriva ner vad man tänker, känner och upplever.

Använda JAG-budskap. Dvs. börja meningar med Jag- istället för du/ni gör si eller så, det brukar leda till att den andre känner sig tvingad att försvara sig, att förklara eller ”går i försvar och inte lyssnar”.

Att beskriva i form av

Jag blir ledsen när jag hör att ni är….

Jag upplever att- vad upplever du/ni?

Jag känner mig så--- när….

Önskar dig verkligen kraft och lycka till, skriv igen i frågelådan och berätta mera om du vill.

Kram från Snorkel